Sphinx

Ass Wikipedia.
Sphinx Mooar Giza, lesh Pyramid Khufu 'sy chooyl-ynnyd

Ta'n sphinx jalloo feayn-skeealleydagh baagh-chrooagh, ta soilshaghit magh myr leion ny lhie sheeynt lesh kione deiney. Ta'n bunneydys echey soit ayns shenn jallooyn grainnit ayns Shenn-Reeriaght ny Shenn-Egypt, quoi dy vel yn ennym "toghteyder" currit orroo liorish ny Greagee. Ta cretooryn cosoylagh ry-akin ayns Jiass as Shiar-Yiass ny h-Aishey, as va aavioghey yn sphinx ayns ellyn jesheenagh ny h-Oarpey veih'n Aaruggyr derrey'n laa t'ayn.

Sphinxyn Egyptagh[reagh | edit source]

Ayns feayn-skeealleydaght ny Shenn-Egypt, ta'n sphinx ny chretoor baagh-chrooagh, ta soilshaghit magh myr leion ny lhie sheeynt lesh kione deiney, ny nish as reesht lesh kione shirragh, shawk, ny rea echey ny eck. Va'n bunneydys ec y sphinx 'sy Shenn-Reeriaght as v'eh cochianglt lesh Jeeaght ny Greiney Sekhmet, quoi va ny yeelaght elgyssagh caggee as ny choadeyder er ny pharaohyn. Hannee eh ny yalloo lajer ayns craueeaght ny h-Egypt er feie e shennaghys, as rish traa shallidagh un-yeeaghys hene Amarna. Va reih nyn ging oc bunnit er soiaghey yn sphinx as ny jeeaghtyn enmyssit v'ayns yn ard shen ny ny jeeaghtyn scanshoil ayns çhiamble ny jeeghyn ooilley Egyptagh ec y traa v'ayn.

Ny s'anmey, va jalloo yn sphinx, ny red va cosoylagh lesh yn eie Egyptagh, currit stiagh ayns cultooryn elley, ga-yeih dy vel baght elley currit er kyndagh rish çhyndaaghyn er cur sheese ny bun-sphinxyn as aafilley eieyn bentyn da tradishoonyn cultooragh elley.

Fodde yn chied sphinx, Hetepheres II veih'n chiarroo reeraghtys (Museum Chairo)

Dy cadjin, va ny sphinxyn troggalt myr coadeyderyn ny çhiambleyn; v'ad currit sheese riosh troggalyn ard-obbrinagh lhied as tommanyn reeoil ny çhiambleyn craueeagh. Foddee v'eh yn chied sphinx na'n sphinx va soilshaghey magh Hetepheres II, jeh'n chiarroo reeraghtys eddyr ny bleeantyn 2723 derrey'n vlein 2563 RC. She Mooar Sphinx Giza y sphinx smoo rere foaynoo as mooadys (29°59′ Hwoaie 31°08′ Hiar). Faagail magh nagh vel fys ain er date y hroggalys, t'eh er credjal dy vel kione y sphinx shen ny chione y pharaoh Khafra.

Astyl sphinxyn lesh king-rea orroo ec Karnak ayns Luxor veih'n hoghtoo reeraghtys jeig

Cha nel fys ain er enmyn va currit er ny jallooyn shen ec ny troggeyderyn. Ec soiaghey y Vooar Sphinx, ta cowrey grainnit er clagh hoit va currit sheose thousane bleeantyn ny yei liorish Thutmose IV ayns 1400 RC rollaghey tree reayrtysyn jeeaght ny Greiney ynnydagh ec y traa v'ayn, Khepera - Re - Atum. Haink er cur stiagh ny jallooyn shen ayns ard-hroggalysyn tomman as çhiambleagh dy ve tradishoonagh, as va king ny pharaohyn grainnaghit er-baare ny jallooyn coadeyderyn dy hoilshey magh yn faggys-mooinjerys oc lesh y yeeaght cummaghtagh, Sekhmet.

Ta ram sphinxyn ard-ghooagh elley, lhied as y fer ta kione y pharoah Hatshepsut er, lesh y tuarastyl eck grainnaghit ayns clagh ryal as eh soit ayns Thie Tastey Baljagh yn Ellyn ayns York Noa, as y sphinx alabastyr Memphis, ta soit çheu sthie jeh'n thie tastey mooie fo'n speyr. Va'n cooish lheanaghit dy yannoo astylyn mooarey lesh sphinxyn as ad cur arrey er çheet stiagh gys tommanyn as çhiambleyn, as currit er postyn er greeishyn gys ard-hroggalysyn mooarey. Va nuy cheead jeu, as ad cowraghey Amon, troggit ayns Thebes, raad dy row e chultys echey ny stroshey.

Sphinxyn Greagagh Shenn-emshiragh Jeianagh, Attica, m. 530 RC

Tradishoonyn Greagagh mychione sphinxyn[reagh | edit source]

Veih'n Eash Ooha va kianglaghyn traghtee as cultooragh eddyr ny Greagee as ny h-Egyptee. Roish cummaltys ny h-Egypt liorish Alistair Mooar, va nyn ennym sphinx currit er ny jallooyn shen. Screeu screeudeyryn shennaghys as çheeroaylleeghyn Greagagh mie dy liooar mychione cultoor ny h-Egypt. Ny cheayrtyn, hugg ad criosphinxyn er sphinxyn lesh king-rea orroo, as hierocosphinxyn er fir lesh king-ushag.

Ta'n fockle "Sphinx"goit jeeragh veih'n Ghreagish ΣφιγξSphingx, dy baghtal veih'n vreear σφιγγωsphinggo ta çhyndaait myr "toghtaghey".[1] Foddee dy vel yn ennym shoh çheet magh ass dy vel shelgeyryn possan leionyn nyn leionyn bwoirrin, as ad marroo nyn olmysyn liorish toghtey, as ad caigney yn mwannal as freayll smaght orroo derrey'n vaase oc. Ta'n fockle Baarlagh sphincter ("dooneyder") çheet magh ass y vun keddin.

Cha row agh Sphinx ynrican ayns feayn-skeealleydaght ny Greag, as v'eh ny youyl stroialtys as drogh-aigh. Rere Hesiod, inneen Echidna as Orthrus v'aynjee; rere deiney elley, inneen Echidna as Typhon v'aynjee. T'adsyn ooilley nyn n'yallooghyn Chthonagh ass feayn-skeealleydaght leah ny Greag, roish reirey ny h-Olympeeyn.

V'ee soilshaghit ayns corn-daahghey as lieh-chummaghyn ny soie cha jeeragh as billey ny s'menkey na ny lhie sheeynt, myr leion skianagh lesh kione ven; ny v'ee ny ben lesh maaigyn, ingnyn as keeaghyn leion, arbyl ard-nieu as skianyn urley eck.

Va'n Sphinx ny chowrey da'n shenn steat-valley Chios, as v'eh ry-akin er sealyn as cooinaghyn veih'n sheyoo eash RC derrey'n treeoo eash BNJ.

Raa dorraghey yn Sphinx[reagh | edit source]

T'ad gra dy row yn Sphinx freayll arrey er çheet stiagh gys y valley Greagagh, Thebes, as dy row eh cur raa dorraghey er troailtee as ad geearree entreilys. Cha row yn raa dorraghey sonrit liorish skeealeree leah ny skeealyn mychione y sphinx, as cha row eh bun-towshanit derrey shennaghys jeianagh ny Greag.[2]

V'ad dy gra ayns ynsagh jeianagh dy row yn sphinx currit veih'n çheer valley Eetoipagh liorish Hera ny Ares gys Thebes, raad, rere screeunyn Sophocles, Oedipus Tyrannus, t'ee cur y raa dorraghey smoo scanshoil er ny troailtee: "Quoi'n cretoor ta n'gholl er kiare cassyn 'sy voghrey, er daa chass ec munlaa, as er tree cassyn 'syn 'astyr?" Va'n sphinx toghtey as gee dooiney mannagh vel y freggyrt echey. Va'n raa dorraghey feayslit ec Oedipus: freggyrt, Fer—ta snaue er kiare cassyn myr lhiannoo, eisht er daa chass myr fer aasit, as ta n'gholl lesh maidjey shooyl ayns e henndiaght.

Ta'n skeeal gra, er y fa dy vel y Sphinx bwoalt, cheau ee ee hene veih creg ard as v'ee marroit myr eiyrtys. Ta lhiaggan elley gra dy row ee eeit lioree hene. Myr shen, foddee Oedipus soilshaghey magh myr liminal ny jalloo "hole y dorrys", ta cooney lesh y chaghlaays ass ny shenn-chliaghtaghyn craueeagh, ta cowraghit lesh marroo yn Sphinx, as aase ny jeeaghtyn Olympagh noa.

Sphinxyn ayns Jiass as Shiar-Yiass ny h-Aishey[reagh | edit source]

Purushamriga ny yn sphinx Injinagh myr ta grainnaghit er çhiamble y Shri Varadaraja Perumal ayns Tribhuvana, yn Injey

Ta bioagh covestagh feayn-skeealleydagh lesh corp leion as kione deiney ry-gheddyn ayns tradishoonyn, feayn-skeealleydaght as ellyn ny h-Aishey Yiass as Hiar Yiass.[3] V'ad er fys myr purushamriga (Sanskrit: "baagh-ghoiney"), purushamirukam (Tamilish: "baagh-ghooiney"), naravirala (Sanskrit: "kayt-ghooiney") 'syn Injey, ny myr nara-simha (Pali: "leion-ghooiney") ayns Sri Lanka, manusiha ny manuthiha (Pali: "leion-ghooiney") ayns Myanmar, as nora nair ny thepnorasingh ayns y Çheer Thai.

Neuchosoyley rish y sphinx 'syn Egypt, 'sy Vesopotaaim, as 'sy Ghreag, raad dy vel ny tradishoonyn caillt rere neulhiantynys yn ard-veenid,[4] ta tradishoonyn y "sphinx Aishanagh" bio ec y traa t'ayn. Ta tuarastylyn y sphinx s'lheah veih'n Aishey Yiass er meshtey ny h-ellynyn as ny screeunyn Greagagh. T'ad ooilley ass eash çhyndaa yn ellyn Buddhagh gys yn ellyn Greagagh. Agh ta ny "sphinxyn" ass Mathura, Kausambi, as Sanchi, ass y treeoo cheead RC derrey'n chied keead BNJ, cowraghey soylleeyn dooghyssagh, neu-Ghreagagh. Er shen, t'eh neuyannooagh dy gra dy vel bun y sphinx Injinagh soit ayns thallooyn neughooghyssagh.[5]

Ayns jiass ny h-Injey, ta'n "sphinx" er fys myr purushamriga (Sanskrit) ny purushamirukam (Tamilish), ta çhyndaait myr "baagh-ghooiney". T'eh ry-gheddyn ayns ellyn jallooagh ayns çhiambleyn as plaaseyn raad dy vel cooishyn apotropeagh echey, myr v'ec ny sphinxyn ayns çheeraghyn elley ayns ny shenn-eashyn.[6] Rere tradishoon, t'ad gra dy vel y sphinx goaill magh peccaghyn nyn ooashleyderyn as ad goll stiagh 'sy çhiamble, as dy vel y sphinx dy chastey olk. Lesh shen, t'eh ry-akin ayns buill strateyshagh er y ghopuram ny çheet stiagh y çhiamble, ny faggys da çheet stiagh y Sanctum Sanctorum.

Y fer-phurushamriga ny yn sphinx Injinagh ta freayll arrey ec çheet stiagh y çhiamble Shri Shiva Nataraja ayns Chidambaram

Ta paart trome-cheeallagh ec y phurushamriga ayns oardeeyn laaoil as bleinoil ayns çhiambleyn Shaiva ny h-Injey Yiass. Ayns oardagh y sodasa-upacara (ny shey onnoryn jeig), ta ny ghoaill eddyr un cheayrt as shey keayrtyn 'sy laa ec tulleeyn casherick trome-cheeallagh, t'eh myr cowrey ooashlee er nane jeh lostanyn y diparadhana ny jesh-chliaghtey ny lostanyn. Myreddin, ayns ram çhiambleyn ta'n purushamriga nane jeh ny vahana ny ymmyrkagh y yeeaght car immeeaghtyn y Brahmotsava ny feailley.

Ayns y clyst Kanya Kumari, er baare my yiass ny h-Injey, rish oie Shiva Ratri, ta ny h-ooashleyderyn roie 75 kilometeryn as ad cur keayrt er, as cur ooashley da daa hiamble Shiva jeig. Ta'n Shiva Ottam (ny Roie son Shiva) ny chooinaght jeh'n ratçh eddyr y Sphinx as Bhima, feniagh yn ard-skeeal Mahabharata'.

Ayns Sri Lanka ta'n sphinx er fys myr narasimha ny "leion-ghooiney". Myr sphinx, ta corp leion as kione deiney echey, agh na jean marran eddyr eh as y Narasimha, kiarroo aaghoaill chorp y yeeaght Mahavishnu; ta'n avatara, ny goaill foalley, shoh soilshaghit magh lesh corp deiney as kione leion. Ta'n "sphinx" narasimha ny chooid jeh'n tradishoon Buddhagh as t'eh soilshaghit magh myr arreyder y hroa hwoaie as v'eh ry-akin er bratteeyn.

'Sy Vurmey, she manusiha as manuthiha ny h-enmyn ta currit er. T'eh soilshaghit magh er cuinnaghyn ny stupaghyn Buddhagh, as ta ny shenn-skeealyn gra dy row eh crooit ec maynee Buddhagh myr arreyder lhiannoo noa-vehrt reeoil, as gruagee geearree eh myr bee.

T'ad nora nair as thep norasingh y daa ennym ta currit er "sphinxyn" 'sy Çheer Thai. T'ad soilshaghit magh myr cretooryn jeeragh lesh corp injil leion ny feeaih, as corp eaghtyragh deiney. Dy mennick, t'ad ry-gheddyn myr cubbyl, ben-sphinx as fer-sphinx. Ayns shoh myrgeddin, t'ad nyn arreyderyn. T'eh foast ry-gheddyn er y clieau chasherick Himapan myr nane jeh ny cretooryn feayn-skeealleydagh ta nyn gummal ayn.[7]

Laaragh fotografyn[reagh | edit source]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Gow tastey dy vel γ focklit magh myr 'ng' tra dy vel eh roish γ ny/as ξ.
  2. Edmunds, Lowell (1981). The Sphinx in the Oedipus Legend. Königstein im Taunus: Hain. ISBN 3-445-02184-8.
  3. Deekshitar, Raja. "Discovering the Anthropomorphic Lion in Indian Art." ayns Marg. A Magazine of the Arts. 55/4, 2004, p.34-41; Sphinx of India
  4. Demisch, Heinz (1977). Die Sphinx. Geschichte ihrer Darstellung von den Anfangen bis zur Gegenwart.
  5. Deekshithar, Raja. "SPHINX OF INDIA". Retrieved on 21 Jerrey Geuree, 2007.
  6. Demisch, Heinz (1977). Die Sphinx. Geschichte ihrer Darstellung von den Anfangen bis zur Gegenwart..
  7. Thep Norasri

Jeeagh er neesht[reagh | edit source]