Tuone Udaina

Ass Wikipedia.
Tuone Udaina

Ruggit 27 Mean Fouyir 1821
Veglia, yn Austeyr as yn Ungaar
Hooar baase 10 Mean Souree 1898
Veglia, yn Austeyr-Ungaar
Bun baaish baase tuittymagh (saase bleaystagh)
Seyraanaght Impiraght yn Austeyr
yn Austeyr-Ungaar
Çhengey Dalmaatish
Keird dooinney post · cleragh ny killagh
Mie er enney son Y dooiney jerrinagh ren loayrt y Dalmaatish

She Tuone Udaina (1823 – 10 Mean Souree, 1898; Antonio Udina 'syn Iddaalish) y dooinney jerrinagh va fys erbee echey 'sy Dalmaatish, çhengey Romanagh dirree magh ass y Ladjyn er coose hiar y Vooir Aidreeatagh. She eshyn va preeu-vun abbyrt e phaarantyn, yn abbyrt va loayrit er ellan Veglia (Krk 'sy Chroitish). She Matteo Bartoli yn çhengoayllee ren y recortyssey ayns 1897.

Va'n lhiass-ennym Burbu currit er, agh cha nel fys ain mychione bun-ocklaght yn 'ockle shen. Ren Bartoli kiangley eh dy neuhickyr rish burbero, fockle Iddaalish son dooinney groamagh granganagh. Ta çhyndaayssyn elley goaill stiagh "barbaragh" as "baareyder". Dobbree eh myr fer postagh mooiragh as myr ruillickeyr.[1]

Cha row Dalmaatish Veglia y çhengey ghooghyssagh echey, er-yn-oyr dy ren eh ynsaghey eh as eh geashtagh rish coloayrtyssyn preevaadjagh e phaarantyn. Cha loayr eh yn Dalmaatish rish 20 bleeaney roish dy hoshee eh gobbraghey myr faishnyseyr çhengoaylleeagh. Cha ren ad recortyssyn sheean rieau.

Tra hooar Udaina baase as eh 74 bleeaney d'eash ayns bleaystey car obbyr bayr er 10 Mean Souree 1898, t'eh currit er hene dy hooar yn Dalmaatish baase er-yn-oyr nagh row Dalmaateyr elley feddynit as cha row eh er fys dy row Dalmaateyr elley foast bio.[2][3]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Hildegard Temporini; Wolfgang Haase (1983). Aufstieg und Niedergang der römischen Welt: Geschichte und Kultur Roms im Spiegel der neueren Forschung. Principat. Sprache und Literatur (ayns Germaanish). Walter de Gruyter. dg. 1129–. ISBN 978-3-11-009525-8. Feddynit magh er 21 Toshiaght Arree 2011.{{cite book}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  2. "Noterelle dalmatoromanze" (2006). Estudis romànics. Ym-lioar 28. 
  3. "Le dalmate : panorama des idées sur un mythe de la linguistique romane" (2013). Histoire Epistémologie Langage. Ym-lioar 35. 

Lioaryn[reagh | edit source]