Eliezer Ben-Yehuda

Ass Wikipedia.
Eliezer Ben-Yehuda

Ennym ruggyree Eliezer Yitzhak Perlman-אליעזר יצחק פרלמן
Ruggit 7 Jerrey Geuree 1858
Łużki, Kiannoortaght Vilna, Impiraght y Roosh
Hooar baase 16 Mee ny Nollick 1922
Jerusalem, Anney yn Phalasteen
Bun baaish baase najooragh (gorley shymlee)
Boayl oanluckee Mount of Olives Jewish Cemetery (en) Translate
Ynnyd beaghee Impiraght y Roosh
Mandatory Palestine (en) Translate
Ottoman Palestine (en) Translate
Seyraanaght Impiraght y Roosh
Ottoman Empire (en) Translate
Mandatory Palestine (en) Translate
Çhengey Ewnish · Arabish · Rooshish · Aramaaish
Keird fockleyreyder · çhengoayllee · earisheyr · grammarian (en) Translate · newspaper editor (en) Translate
Ynsagh Daugavpils State Gymnasium (en) Translate
Sheshey Devora Ben-Yehuda (en) Translate  (1881 -  Mean Fouyir 25, 1891)
Hemda Ben-Yehuda (en) Translate  (Averil 5, 1892 -  Luanistyn 25, 1951)
Paitçhyn
slane rolley
Enmys eaghtyrane
Olteynys boayrd Hebrew Language Committee (en) Translate

She fockleyreyder as reagheyder pabyr-naight Litvakagh va Eliezer Ben-Yehuda (Ewnish: אליעזר בן־יהודה). She spyrryd deiyragh v'eh er son aavioghey yn Ewnish 'syn eash noa-emshyragh eh. Rug Ben-Yehuda er 7 Jerrey Geuree 1858 ayns Lužki 'sy Velaroosh noa-emshyragh (Kiannoortys Vilna ayns Impiraght ny Roosh y lhing shen) myr Eliezer Yitzhak Perlman (Ewnish: אליעזר יצחק פערלמאן ). Tra v'eh tree bleeaney d'eash, ren eh goll er cheder raad ren eh studeyrys er yn Ewnish as y Vible. She cliaghtey cadjin v'eh shen mastey Ewnyn yn Oarpey Hiar ec y traa shen. Tra v'eh 12 vlein d'eash va ayrnyn mooarey jeh'n Torah, y Mishna as y Talmud lhaiht echey. Va ny paarantyn echey jerkal dy jed eh ny rabbi as ren ad cur eh gys yeshiva. Ren eh studeyryssyn er yn Ewnish henndeeagh ayn as va screeunyn seihlltagh y toilsheraght 'syn Ewnish foshlit roish. Ren eh studeyryssyn ny s'anmey er y Rangish, y Ghermaanish, as y Rooshish as v'eh currit gys Dünaburg son tooilley ynsee. Hoshee eh lhaih y pabyr-naight Ewnish HaShahar raad haghyr eh er y Teionaght as ren eh kiangley aavioghey yn Ewnish ayns Eretz Israel rish unnaneyssey Ewnyn y Dowan.

Tra hooar eh yn cheim echey hie eh gys Paarys as eh jannoo studeyryssyn ayns Ollooscoill Sorbonne. Ren eh studeyryssyn er shennaghys as politickagh y Niar Veanagh, agh she yn Ewnish hie dy mooar er. Va'n Ewnish goll er ymmyd myr çhengey loayrit mastey ny scollagyn shen as ren ny coloayrtyssyn shen shickyraghey dy nee eie yn-jannoo eh aavioghey yn Ewnish myr çhengey yn ashoon. Hannee eh ayns Paarys feie kiare bleeaney.

'Sy vlein 1881 hie Ben-Yehuda gys y Phalasteen va fo stiurey yn Impiraght Ottomanagh as ren eh cummal ayns Jerusalem. Hoshee eh gobbraghey myr ynseyder ayns scoill yn Alliance Israelite Universelle. Hoshee eh lhiassaghey çhengey noa as y dean echey ish y chur ayns ynnyd y Ewdish as dagh abbyrt ardjynagh elley myr mean y choloayrtys laaoil mastey ny h-Ewnyn ren aliyah veih dagh corneil y Dowan. Ren eh coontey dy nee shimbosh v'ayn 'sy Ewnish as y Teionaght.

Phoose Ben-Yehuda daa cheayrt, rish daa huyr. Hooar e chied ven, Devora (née Jonas), baase myr eiyrtys er y ghorley shymlee 'sy vlein 1891 as queig cloan oc. She yn yeearree s'jerree v'eck dy nee Ben-Yehuda poosey rish e shuyr, Paula Beila. Beggan lurg baase e chied ven, hooar troor jeh ny paitçhyn echey baase myr eiyrtys er y diftheyr çheusthie lhing jeih mee. Shey mee ny s'anmey, phoose eh rish Paula, as ren ee doltey yn ennym Ewnish "Hemda".

Hrog eh yn chied vac echey, Ben-Zion Ben-Yehuda, lane 'sy Ewnish. Cha row çhengey elley erbee foshlit da tra v'eh ny aegid. She eshyn va'n chied loayreyder dooghyssagh jeh'n Ewnish noa-emshyragh.

Coorse earisheyraght[reagh | edit source]

She reagheyder va Ben-Yehuda er ram pabyryn-naight Ewnish: HaZvi, Hashkafa as HaOr. Va HaZvi doont feie blein myr eiyrtys er y staanys veih'n voodeeys feer-chiart-chredjuagh ayns Jerusalem as ad shassoo noi ymmyd yn Ewnish, y çhengey chasherick oc, son coloayrtyssyn cadjin laaoil.

Fockleyrys[reagh | edit source]

Eliezer Ben-Yehuda gobbraghey

She peiagh mooar va Ben-Yehuda ayns bunneeaght Ving ny h-Ewnish (Va'ad HaLashon), ny Colleish ny h-Ewnish y lhing ain. She Ben-Yehuda va'n ughtar jeh'n chied 'ockleyr Ewnish noa-emshyragh as haink er dy ve enmyssit "aaviogheyder" yn Ewnish, gyn bwooise er y staanys noi kuse d'ocklyn va crooit echey. Haink er kuse vie jeh ny focklyn shen dy ve ymmydit 'sy çhengey, agh cha daink y raah cheddin er kuse elley jeu — mysh 2,000 fockle. She badura va'n fockle echey er son traase, agh ta Ewnisheyryn jeu gymmydey yn fockle agvania.

Baase as kelloorey[reagh | edit source]

Er 16 Nollick 1922 hooar Ben-Yehuda baase myr eiyrtys er y ghorley shymlee, gorley v'echey er feie y chooid smoo jeh'n theihll echey. V'eh oanluckit er Cronk Olive ayns Jerusalem. Haink ny smoo na 30,000 dy 'leih gys e hirveish merriu.

Ren Ben-Yehuda troggal thie er son e lught-thie ayns y nabooys Talpiot, Jerusalem, agh hooar eh baase tree mee roish my row'n troggalys jeant. Ren e ven Hemda cummal ayn er feie mysh 30 bleeaney. Jeih bleeaney lurg e baaish, ren e mac Ehud astreeaghey bargane screeuee yn thie gys baljaght Jerusalem ry hoi crooaght thie tashtee as ynnyd studeyrys. Fy yerrey, v'eh lhiggit magh er eeasaght gys possan agglishagh veih'n Ghermaan as ren ad cur ynnyd er bun son arryltee Ghermaanagh. She ynnyd co-choyrle as thie oast t'ayn jiu ta fo reirey yn çheshaght Ghermaanagh Aktion Sühnezeichen Friedensdienste (Germaanish son "Immeeaght Hirveish Aachaarjys ry hoi'n Çhee") as ad reaghey keirdlannyn, shemminaareyn as claareeyn ulpan 'sy Ewnish.