Oie Houney

Ass Wikipedia.
Ta'n Jack-o'-lantern, pumkin ta grainnit as cainleyn currit ayn, nane jeh ny phreeu-chowraghyn bentyn rish Oie Houney noa-emshiragh.

Ta Oie Houney (Baarle: Halloween ny Hallowe'en; ayns Mannin: Hop-tu-Naa) ny feailley ta goll er kelloorey dagh blein er yn oie jeh'n 31 Jerrey Fouyir. She feailley Celtiagh t'ayn er bun as t'ee kianglt rish Samhain ny Gaeil elley ayns Nalbin as Nerin, as rish yn 'eailley Creestee Laa'l Mooar ny Nooghyn. Jiu, t'ee kelloorit er feie ny Cruinney myr feailley neuvonnagh.

Ta gastidyn as gammanyn er yn oie goaill stiagh scaaghey, ceau coamraghyn as frastyl er kayleeyn coamree, çheinjeanyn, snuggal son ooylyn, as e lheid. Ayns Mannin hene, ta paitçhyn ceau coamraghyn as goll veih thie gys thie shirrey miljanyn ny argid. Ayns neu-chosoylaght rish y chooid elley jeh'n Theihll, ta ny paitçhyn gymmyrkey londeyryn napin ayns ynnyd jeh londeyryn pumkin, as t'ad goaill arraneyn Oie Houney. Ta kuse ennagh jeh ny shenn chliaghtaghyn cosoylagh rish adsyn ta kianglt rish y Vlein Noa ayns Jerrey Geuree. Tra da fadeyraght, roie-insh yn emshir, as faaishnagh v'ayn. Va leoie yn aile jeant rea 'sy çhiollagh ec jerrey ny h-oie as ren cummaltee yn thie tannaght da cowrey coshey ayn. My va'n cowrey jeeraghey lesh y dorrys, s'foddee dy beagh baase 'sy thie 'sy vlein ry-heet. Agh my va'n cowrey jeeraghey çheusthie, s'foddee dy beagh ruggyr 'sy thie.

Bun-ocklaght[reagh | edit source]

She Sauin y fockle noa-emshiragh ta currit er yn 'eailley. Ta ny h-Albinee cur Samhuinn [ˈsavɯɲ] er as ta ny Yernee cur Samhain er. Ta'n tree focklyn shen çheet magh ass Samain [ˈsaṽɨnʲ] ny Shenn Yernish, fockle ta çhyndaait myr "jerrey souree". Ta ny Gaeil ooilley cur Sauin, an t-Samhuinn as Samhain er y vee t'ayn eddyr Mee Yerrey Fouyir as Mee ny Nollick. Rere bun-ocklaght theayagh, ta Samain çheet magh ass daa 'ockle: sam ("sourey") as fuin ("lhie ny greiney", "jerrey"). Ta sam ny Shenn Yernish çheet magh ass *semo- ny çhengey Phroto-Ind-Oarpagh. Ta co-cheintee goaill stiagh haf ny Bretnish, hañv ny Britaanish, summer ny Baarle as sumar ny Shenn Loghlynish, lesh dagh fockle jeusyn shen çheet er "sourey", as sáma ny Sanskrit ("imbagh").[1]

'Sy vlein 1907, ren Whitley Stokes cur sannish da bun-ocklaght veih *samani ny Proto-Cheltish ("cruinnaght"), co-cheintagh lesh sámana ny Sanskrit, as samana ny Gothish.[2] Ta J. Vendryes kiangley nagh vel ny focklyn ta goaill stiagh *semo- ("sourey") kianglt rish samain, graa dy row "jerrey yn touree" ec ny Celtiee taghyrt ayns Mee Yerrey Souree, as nagh row eh taghyrt ayns Mee Houney, myr ta currit ayns feanish ec gorffennaf ("Jerrey Souree") ny Bretnish.[3] Foddee dy beagh shen dellal lesh fockle Celtish Ellanagh son "cruinnaght", *samani ny *samoni, as fockle son "sourey", saminos (çheet magh ass *samo-: "sourey") currit liorish samrad, *samo-roto-. Beagh samain ny Yernish neuchianglt dy bun-ocklagh rish "sourey", agh çheet magh ass "cruinnaght". Ansherbee ta ennym y vee çheet ass yn eash Phroto-Cheltiagh, cf. SAMON[IOS] ny Goalish veih feaillere Coligny, as foddee dy vel y kiangley rish "sourey" rere bun-coklaght theayagh, dy bunneydagh, çheet ass traa roish ny Celtiee Ellanagh.

Dy mestit, ta Samonios (Jerrey Fouyir/Mee Houney) ny Goalish co-reggyrtagh da GIAMONIOS, y shiaghtoo mee (Averil/Boaldyn) as toshiaght y touree. Ta'n fockle Giamonios, toshiaght y touree, kianglt rish yn 'ockle son "geurey", *g'hei-men- ny Proto-Ind-Oarpish (hiems ny Ladjyn, ziema ny Latvish, žiema ny Litaanish, zima ny Slavish, kheimon ny Greagish, gimmanza ny Hittitish), cf. gem-adaig ("oie yn gheuree") ny Shenn Yernish. S'foddee, er y fa shen, dy row y chied vee jeh imbagh y touree 'sy Phroto-Cheltish enmyssit "geuragh", as dy row y chied vee jeh imbagh y gheuree enmyssit "sourinagh". Ta'n soilshaghey shen jannoo yn soilsheydys jeh "cruinnaght" gyn bree, ny cur soilshaghey rere bun-ocklaght theayagh dys traaghyn feer leah.

Va Sauin enmyssit Féile Moingfhinne ("feailley Mongfhionn"). Rere Sanas Cormaic, by ee Mongfhionn y ven-jee va ny Yernee phaganagh cur ooashley da er Samain.

Jiu, ta ny Manninee jannoo ymmyd jeh Boaldyn, Luanistyn as Sauin myr enmyn da'n wheiggoo, da'n hoghtoo, as da'n chied vee jeig. Ta ny Yernee jannoo ymmyd jeh Bealtaine, Lúnasa as Samhain da ny meeghyn cheddin, as ta ny h-Albinee jannoo ymmyd jeh an Lùnasdal as an t-Samhuinn da Luanistyn as Mee Houney.

Arrane Oie Houney[reagh | edit source]

Paitçhey ta ceau coamrey Souney as eh cloie "Click ny Cair".
Londeyr napin, londeyr Souney sampleyragh jeh Mannin as ny çheeraghyn Gaelgagh.

Fer jeh ny h-arraneyn smoo scanshoil ta kiaullit er Mannin car Oie Houney:[4]

Hop-tu-Naa 'sy GhaelgHop-tu-Naa 'sy Vaarle
Shoh shenn oie Houiney; Hop-tu-naaThis is old Hollantide night; Hop-tu-naa
T'an eayst soilshean; Trol-la-laa.The moon shines bright; Trol-la-laa.
Kellagh ny kiarkyn; Hop-tu-naa.Cock of the hens; Hop-tu-naa
Shibber ny gauin; Trol-la-laa.Supper of the heifer; Trol-la-laa.
'Cre'n gauin marr mayd ? Hop-tu-naa.Which heifer shall we kill? Hop-tu-naa
Yn gauin veg vreac. Trol-la-laa.The little speckled heifer. Trol-la-laa.
Yn chione kerroo, Hop-tu-naa.The fore-quarter, Hop-tu-naa
Ver mayd 'sy phot diu; Trol-la-laa.We'll put in the pot for you. Trol-la-laa.
Yn kerroo veg cooyl, Hop-tu-naa.The little hind quarter, Hop-tu-naa
Cur dooin, cur dooin. Trol-la-laa.Give to us, give to us. Trol-la-laa.
Hayst mee yn anvroie, Hop-tu-naa.I tasted the broth, Hop-tu-naa
Scoald mee my hengey, Trol-la-laa.I scalded my tongue, Trol-la-laa.
Ro'e mee gys y chibber, Hop-tu-naa.I ran to the well, Hop-tu-naa
As diu mee my haie, Trol-la-laa.And drank my fill; Trol-la-laa.
Er my raad thie, Hop-tu-naa.On my way back, Hop-tu-naa
Veeit mee kayt-vuitsh; Trol-la-laa.I met a witch cat; Trol-la-laa.
Va yn chayt-scryssey, Hop-tu-naa.The cat began to grin, Hop-tu-naa
As ren mee roie ersooyl. Trol-la-laa.And I ran away. Trol-la-laa.
Cre'n raad ren oo roie? Hop-tu-naa.Where did you run to? Hop-tu-naa
Roie mee gys Albin. Trol-la-laa.I ran to Scotland. Trol-la-laa.
C'red v'ad jannoo ayns shen? Hop-til-naaWhat were they doing there? Hop-til-naa
Fuinney bonnagyn as rostey sthalgyn. Trol-la-laa.Baking bannocks and roasting collops. Trol-la-laa.
Hop-tu-naa, Trol-la-laa.Hop-tu-naa, Trol-la-laa

(Loayrt)

My ta shiu goll dy chur red erbee dooin, cur dooin tappee eh,
Ny vees mayd ersooyl liorish soilshey yn eayst
Hop-tu-naa, Trol-la-laa.

(Spoken)

If you are going to give us anything, give it us soon,
Or we'll be away by the light of the moon.
Hop-tu-naa, Trol-la-laa.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Pokorny, Julius. IEW (1959), s.v. "sem-3", d. 905.
  2. Stokes, "Irish etyma." Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung 40 (1907): d. 245.
  3. Vendryes, Lexique Étymologique de l'Irlandais Ancien (1959).
  4. Moore, A.W. (1896). "HOP-TU-NAA". Manx Ballads & Music. Feddynit magh er 11 Mean Fouyir 2010. {{cite web}}: External link in |publisher= (cooney)