Jupiter
(Aa-enmyssit ass Iupiter)
Ta Jupiter ny wheiggoo planaid magh ass y ghrian ayns Corys ny Greiney, as ny phlanaid smoo. T'eh soit eddyr ny Roltageyn as Sarn. Ta'n planaid jeant seose jeh hiddragien as hailium son y chooid smoo. Shen y fa t'eh enmyssit foawr gas. Mygeayrt y phlanaid, ta fainaghyn as ny smoo ny 60 eaystyn oc ooilley.

Imraaghyn[reagh | edit source]
- ↑ ISBN-10: 0387987460.
- ↑ ISBN-10: 0387987460.
- ↑ Reference URL: http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/jupiterfact.html.
- ↑ Reference URL: http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/jupiterfact.html. Retrieved: Jerrey Fouyir 6, 2010. Archive URL: http://www.peeep.us/9725d0ea. Archive date: Jerrey Fouyir 16, 2010.
- ↑ 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 Reference URL: https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/jupiterfact.html.
- ↑ Reference URL: http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/jupiterfact.html.
- ↑ Stated in: Keplerian elements for approximate positions of the major planets. Language of work or name: Baarle. Publication date: Toshiaght Arree 15, 2015.
- ↑ 8.0 8.1 8.2 8.3 Reference URL: http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/jupiterfact.html.
- ↑ 9.0 9.1 "{{{title}}}" (4 Mee ny Nollick 2010). doi: .
- ↑ Stated in: Regents Exams and Answers: Earth Science--Physical Setting 2020. Page(s): 419.
|
![]() |
She bun ta'n art shoh. Cur rish, son foays y yannoo da Wikipedia. |