Jump to content

Cornish

Veih Wikipedia.
Cornish
Kernowish
  • Kernewek
  • Kernowek
Fockley magh
  • kəɾˈnuːək (Kernewek)
  • kəɾˈnɛʊək (Kernewek)
  • kəɹˈnuːək (Kernewek)
  • kəɹˈnɛʊək (Kernewek)
  • kəɾˈnɔʊək (Kernowek)
  • kəɹˈnɔʊək (Kernowek)
Dooghyssagh aynsY Reeriaght Unnaneysit
ArdY Chorn
KynneeaghtCornee
MarrooJerrey yn 18oo eash[1][2][3][4]
Aavioghey20oo eash (563 loayreyderyn rere Coontey-pobble, 2021:[5] 557 'sy vlein 2011)[6]
Kynney çhengey
Cummaghyn stundayrtit
Cummey Screeuit Stundayrtit (Oikoil)
Kernewek Kemmyn
Cornish Unnaneysit
Kernowek Stundayrtit
Cornish Noa-emshiragh
Ladjynagh
Staydys oikoil
Myn-çhengey ennit ayns
Er ny churmey lesh Keskowethyans an Taves Kernewek
Coadyn çhengey
ISO 639-1kw
ISO 639-2cor
ISO 639-3Eigsoylagh:
cor  Cornish Noa-emshiragh
cnx  Cornish Veanagh
oco  Shenn Chornish
cnx Cornish Veanagh
 oco Shenn Chornish
Glottologcorn1251
ELPCornish
Linguasphere50-ABB-a
Ta'n art shoh cummal cowraghyn sheeanagh yn ASE. Foddee oo fakin cowraghyn feysht, kishtaghyn, ny cowraghyn elley ayns ynnyd karacteyryn Unicode mannagh vel pohlldey lheieh ayd. Son stiurag-toshee er cowraghyn ASE, jeeagh er Help:ASE.
Cornisheyr 'sy vlein 2015 lesh Wikitongues

Ta Cornish ny Kernowish (Cornish: Kernewek/Kernowek ayns Cummey Screeudeyrys Bun-towshanit; Kernewek ayns CC as KK; Kernowek ayns CCL as KB; as Curnoack ayns CYA) ny çhengey Cheltiagh ta loayrit 'sy Chorn. Hannee yn çhengey myr çhengey yn phobble ayns rheynnyn ny Corn derrey jerrey yn 18-oo eash, agh veih toshiaght y 20-oo eash ta deiney ennagh jannoo eiyrtysyn ee y aavioghey.

Stayd roie

[reagh | reagh y bun]

Çhengey aavioghit

[reagh | reagh y bun]

Rere studeyrys liorish Kenneth McKinnon 'sy vlein 2000, va Cornish ghlane ec mygeayrt 300 dooinney. Agh rere speeideilys yn aavioghey t'eh oolit dy vel Cornish ghlane ec 2,000 dooinney 'sy vlein 2008, as va ram sleih fo jeih bleeaney as feed er nyn droggal ayns Cornish as Baarle.

Ta'n çhengey ry-akin ayns enmyn ynnydyn er feie yn choontae, as ta tustey mie ny çhengey cur cooney da deiney as ad jannoo eiyrtys toiggaltys y chur orroo. Ta enmyn Cornish ymmydit myr enmyn paitçhyn, beiyn, thieyn, as baataghyn. Ta ram lettyraght ry-gheddyn ayns Cornish jiu, as she bardaght y genre smoo scanshoil.

Rang-oardraghey

[reagh | reagh y bun]

Shennaghys

[reagh | reagh y bun]

Haink y Phrota-Chornish gys kione ny yei scarrey magh ny Brythonee ayns Somerset, Dorset, Devon as y Chorn veih ny Brythonee elley ayns Bretin liorish Cah Deorham 'sy vlein 577. Rere mooadaghey Wessex harrish ny h-eashyn ny yei, va'n thalloo fo stiurey ny Brythonee Heear Yiass ny sloo as ny sloo. 'Sy vlein 927, hug Athelstan ny Celtiee heear yiass magh ass Exeter as ren eh joarey ass y Tamer eddyr Exeter Anglo-Hostynagh as y Chorn Cheltiagh. Ny yei shen, hoshee yn çhengey gaase, as 'sy vlein 1300 va mygeayrt 38,000 loayreyderyn jeh'n çhengey. Rieau neayr's shen, huitt y mooad loayreyderyn ayns ny bleeantyn ny lurg:

Blein E L Q Blein E L Q
1050 16,000 15,000 95% 1450 62,000 33,000 54%
1110 21,000 20,000 94% 1500 69,000 33,000 48%
1150 28,000 26,000 93% 1550 76,000 30,000 40%
1200 35,000 30,000 86% 1600 84,000 22,000 26%
1250 43,000 34,000 79% 1650 93,000 14,000 15%
1300 52,000 38,000 73% 1700 106,000   5,000   5%
1350 48,000 32,000 67% 1750 140,000 beggan beg >0%
1400 55,000 34,000 61% 1800 192,000 neunhee   0%

Noteyn: E = ooley yn phobble 'sy Chorn; L = ooley loayreyderyn ny Cornish; Q = Cornisheyryn 'sy cheead

T'ad focklyn ayns laue-screeuyn Ladjyn yn obbyr De Consolatione Philosophiae liorish Boethius veih'n vlein 525 ny kied focklyn ayns Cornish, as eh jannoo ymmyd jeh ny focklyn ud rocashaas, ny "v'eh (yn aigney) dwoaie da ny h-ynnydyn dorraghey".[7][8]

Scughey yn joarey çhengagh 'sy Chorn 1300-1750

Sheeanaghtys as sheeanchoryssaghtys

[reagh | reagh y bun]

Ta fockley magh ny Cornish tradishoonagh ny red far-vriwnyssagh, agh ta coardailys son y chooid smoo rish sheeanchoryssaghtys ny Cornish Aavioghit.

Corocklyn

[reagh | reagh y bun]

Shoh taabyl ny Cornish Aavioghit myr ta moyllit son fockley magh chairscreeu ny Cornish Cho-unnaneyssit Lhiasit (CCL), as jannoo ymmyd jeh cowraghyn veih'n Abbyrlhit Sheeanchoryssaghtys Eddyr-ashoonagh (ASE).

  Daa-veillagh Meill-eeacklagh Feeacklagh Cooyl-eeacklagh Lurg-chooyleeacklagh Cleaoil Meill-choghooysagh Coghooysagh Sluggidagh
Bleaystagh p  b     t  d       k  g  
Stronnagh m     n       ŋ  
Screebagh   f  v θ  ð s  z ʃ  ʒ     x h
Faggyssaght       ɹ   j ʍ  w    
Faggyssaght
lhiattagh
      l          

Breeocklyn

[reagh | reagh y bun]

Shoh taabylyn ny Cornish Aavioghit myr ta moyllit son fockley magh cairscreeu ny Cornish Cho-unnanaghit Lhiasit (CCL), as jannoo ymmyd jeh cowraghyn veih'n Abbyrlhit Sheeanagh Eddyr-ashoonagh (ASE).

Breeocklyn giare
  Toshee Meanagh Cooyl
Doont y    
Lieh-ghoont ɪ   ʊ
Eddyr   ə  
Eddyr-oshlit ɛ œ   ɔ
Lieh-oshlit æ    
Foshlit a   ɒ
Breeocklyn foddey
  Toshee Cooyl
Doont
Eddyr-ghoont øː  
Eddyr-oshlit   ɔː
Lieh-oshlit æː  
Foshlit   ɒː

Sambylyn

[reagh | reagh y bun]

Taabyl cosoylaght

[reagh | reagh y bun]

Ta'n taabyl shoh cosoylaghey focklyn Cornish ennagh (screeuit ayns cairscreeuyn CYA, Kernewek Kemmyn as CSB) lesh corrymyn rish ny çhengaghyn Celtiagh elley.

Cornish (CYA)Cornish (KK)Cornish (CSB)BretnishBritaanishYernishGaelg AlbinaghGaelg
KernowekKernewekKernewek, KernowekCernywegKerneveuregCoirnisCòrnaisCornish
gwenenengwenenenngwenenengwenynengwenanennbeachseillean, beachshellan
chayr, cadarkadorkador {cador}cadairkadorcathaoircathaircaair
cueskeuskeuscawskeuzcáiscàisecaashey
mesporthyn-mesyn-mesallanfaer-maezbealach amachdol a-machdorrys magh
codhakoedhakodha {codha}codwm, disgyn, syrthio, cwympo,kouezhañtittuiteamtuittym
gavargavergavergafrgavrgabhairgobhargoayr
chychichi, cheititigh/teachtaighthie
gwuesgweusgweusgwefusgweuzbruasbilemeill
aberaberaberaberaberinbhearinbhirinver
nyverniverniverrhif, niferniveruimhiràireamhearroo
perenperennperengellygen, perenperennpiorrapeurpeear
scolskolskol {scol}ysgolskolscoilsgoilscoill
megymegimegi {-y}ysmygumogediñcaithsmoctoghtaney
sterensterennsterenserensteredennréaltreulrollage
hedhywhedhywhedhywheddiwhizivinniuan-diughjiu
whybanahwibanahwibana {whibana}chwibanuc'hwibanatfeadaílfeadanfeddan
whelhwelhwel {whel}chwarelarvezcairéalcoireallquarral

Raaghyn cadjin

[reagh | reagh y bun]

Ta lettyraght as fockley magh ny raaghyn shoh heese gollrish bun-towshanyn Chernewek Kemmyn:

Cornish ASE Gaelg
Myttin da[ˈmɪttɪn ˈdaː]"moghrey mie"
Dydh da[ˈdɪːð ˈdaː]"laa mie"
Fatla genes?[ˈfatla ˈgɛˑnɛs]"kys t'ou?"
Yn poynt da, meur ras[ɪn ˈpɔjnt ˈdaː mœːr ˈraːs]"Dy mie, gura mie ayd"
Py eur yw hi?[ˈpɪː ˈœːr ɪw hiː]"Cre'n traa t'eh?"
Ple'ma Rysrudh, mar pleg?[ˈplɛː maː ˈrɪˑzrɪð mar ˈplɛːg]"C'raad ta Rysrudh, my sailliu?"
Yma Rysrudh ogas dhe Gambron, heb mar![ɪˈmaː ˈrɪˑzrɪð ˈɔˑgas ðɛ ˈgamːbrɔn hɛb ˈmaːr]"Ta Rysrudh faggys da Kammbronn, myrchaagh!"

Jeeagh er neesht

[reagh | reagh y bun]

Imraaghyn

[reagh | reagh y bun]
  1. Spriggs, Matthew (2003). "Where Cornish was Spoken and When: A Provisional Synthesis". Cornish Studies. Ym-lioar 11: 228–269. Institute of Cornish Studies, University of Exeter Press.
  2. Ó Riagáin, Dónall (13 Jerrey Geuree 2015). "Cracks in the foundation of a language empire – the resurgence of autochthonous lesser used languages in the United Kingdom and Northern Ireland". Ayns Stolz, Christel (rd.). Language Empires in Comparative Perspective. Berlin / München / Boston: De Gruyter. dgn. 77–88. ISBN 9783110408362. Feddynit magh er 11 Mean Fouyir 2021.
  3. MacAulay, Donald (1992). The Celtic languages. Cambridge University Press. dg. 346. ISBN 0521231272. OCLC 24541026.
  4. Ball & Müller 2009, dg. 491.
  5. "Main language (detailed) - Office for National Statistics". ONS.gov.uk. Office for National Statistics. 29 Mee Houney 2022. Feddynit magh er 6 Jerrey Geuree 2023.
  6. "Number of Welsh, Gaelic, Irish and Cornish speakers from the 2011 Census". ONS.gov.uk. Office for National Statistics. 9 Mean Souree 2017. Feddynit magh er 2 Mean Souree 2018.
  7. "Oxford scholars detect earliest record of Cornish". Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2015-05-25. Feddynit magh er 2008-09-21.
  8. Sims-Williams, P. 'A New Brittonic Gloss on Boethius: ud rocashaas', Cambrian Medieval Celtic Studies 50 (Geurey 2005), 77-86.

Noteyn

[reagh | reagh y bun]

Kianglaghyn çheumooie

[reagh | reagh y bun]

Stoo biblagh

[reagh | reagh y bun]

Fockleyryn

[reagh | reagh y bun]