Norlynn

Ass Wikipedia.
(Aa-enmyssit ass Loghlynn)
Kongeriket Norge
Kongeriket Noreg
Reeriaght Norlynn
Brattagh Norlynn Cowrey cleinney Norlynn
Brattagh Armys
Jarroo-raaAlt for Norge / Alt for Noreg
"Ooilley son Norlynn"
Arrane ashoonaghJa, vi elsker dette landet

Arrane reeoilKongesangen
Arrane y Ree
Preeu-valley
(as y balley smoo)
Oslo
[1]) 59°56′ Hwoaie 10°41′ Hiar
Çhengey oikoil Norlynnish (Bokmål as Nynorsk)1
Reiltys Deynlaghys ard-whaiylagh as reeriaght vunraghtoil
 -  Ree Harald V Norlynn
 -  Ard-vinishter Jonas Gahr Støre (Ap) (2021–)
 -  Eaghtyrane y Storting Masud Gharahkhani (Ap) (2021–)
 -  Current coalition Ap, Sp[2]
Bunneeaght
 -  Co-unnaneys 872 
 -  Bunraght 17 Boaldyn 1814 
 -  Seyrsnys veih'n Toolynn 7 Mean Souree 1905 
Eaghtyr
 -  Yn clane 385,207[1] km² (67-oo)
148,7292 mi ker 
 -  Ushtey (%) 5.7
Earroo yn phobble
 -  Ooley 2024 5,550,203[3] (120-oo)
 -  Glooaght 14.4/km² (213)
37.32/mi ker
LTS (CCK) Ooley 2008
 -  Yn clane $259.049 billioon[4] (43-oo)
 -  Yn dooinney $55,198[4] (2-oo)
LTS (ennymagh) Ooley 2008
 -  Yn clane $481.148 billioon[4] (23-oo)
 -  Yn dooinney $102,524[4] (2-oo)
Gini (2000) 25.8 (injil) (6-oo)
ALD (2022) 0.966[5] (ard) (2)
Argid krone (NOK)
Traa ynnydagh EET (UTC+2)
Coad eddyr-voggyl .no, .sj, .bv
Coad çhellvane +47
1 Ta Sami Hwoaie ymmydit ayns shey baljaghtyn, Sami Lule ayns un valjaght, as Finnlynnish/Kven ayns fer elley.
2 Goaill stiagh Svalbard as Jan Mayen.
3 Ta .sj currit da Svalbard as Jan Mayen, as ta .bv currit da Ellan Bouvet agh cha nel ad ymmydit derrey'n laa t'ayn.

Ta Norlynn (Norlynnish: Norge (bokmål) ny Noreg (nynorsk)), ny Reeriaght Norlynn dy oikoil, ny reeriaght vunraghtoil 'syn Oarpey Hwoaie ta soit er y choose heear jeh lieh-innys Loghlin. Ta'n çheer çhemmit liorish y Toolynn, Finnlynn as y Roosh, as ta'n Reeriaght Unnaneysit as Ellanyn ny Geyrragh nyn lhie da'n sheear harrish Mooir Hostyn, as ta'n Danvarg ny lhie çheu yiass voish harrish Keyllys Skagerrak. Ta enney share er e coose marrey er son ny keyllyssyn sailley ard-ghooagh eck.

Ayns ny 1920-yn, va Jan Mayen goit stiagh ec Norlynn, as va kiondeeaght yn ellanree Svalbard, fo conaantyn Chonaant Spitsbergen currit jee. Ta ny thallooyn poullagh, Ellan Bouvet, Ellan Peddyr I as Thalloo ny Benrein Maud, nyn groghaneyn mooie jeh Norlynn chammah. Cha nel ronney Norlynnagh jeh'n Antarctagh er enney rish y cho-phobble dowanagh.

Veih'n Nah Chaggey Dowanagh daase tarmaynys ny çheerey dy tappee, as nish t'ee ny lhie mastey ny çheeraghyn smoo berçhagh 'sy theihll.[6][7][8] Ta Norlynn ny kiarroo creckeyder ooill 'sy dowan[9] as ta mygeayrt kiarroo LTS ny çheerey jeant seose jeh çhynskyl ooill ny greg.[10]

Ennym[reagh | edit source]

She Kongeriket Norge ayns bokmål as Kongeriket Noreg ayns nynorsk ny lhiagganyn oikoil y Reeriaght Norlynn. Ayns çhengaghyn elley 'sy çheer t'ee enmyssit myr:

Ta bun-ockleyderyn credjal dy vel ennym ny çheerey goit ass ny çhengaghyn Germaanagh Hwoaie as y bollagh hwoaie (ny bollagh gys y twoaie) y cheeal echey. Veagh nord veg ny *norð vegri yn lhiaggan shenn-Loghlinagh urree. V'ad Nóreegr ny shenn-Loghlinish, Norþ weg ny h-Anglo-Sostnish as Nhorvegia ny Ladjyn Meanagh ny h-enmyn va currit urree.

Shennaghys[reagh | edit source]

Yn eash ro-hendeeagh as Loghlynagh[reagh | edit source]

Ta feddynyssyn shenndaaleeagh cowraghey magh dy vel cummaltee ayns Norlynn veih'n 6-oo milley bleeaney RC. Ta'n chooid smoo jeh screeudeyryn shennaghys credjal dys haink y chooid smoo jeh ny cummaltee ayns Loghlin veih'n Ghermaan noa-emshyragh.[11] Ayns ny kied cheeadyn BNJ, va Norlynn jeant seose jeh shiartanse dy reeriaghtyn beggey. Rere tradishoon, ren Harald Hårfagre co-unnanaghey eddyr oc 'sy vlein 872 BNJ ny yei Cah Hafrsfjord ayns Stavanger, as, er yn oyr shen, v'eh ny chied ree er Norlynn unnaneysit.

Jallooyn creggey ayns Alta.

Va eash ny Loghlynee, y 8-oo dys y 11-00 eash, cowrit rish mooadaghey as arraghey magh. Daag ram Norlynnee y çheer, as haink orroo dy ve nyn gummal 'syn Eeslynn, ayns Ellanyn ny Geyrragh, ayns Greenlynn as ayns rinkyn ny Bretyn Mooar as Nerin. Va ard-valjyn Yernagh bunnit ec Norlynnee, lheid as Lhimnagh, Divlyn, as Purt Largey.[12] Va'n Chreestiaght currit ayns ynnyd ny tradishoonyn Loghlynagh 'sy 10-oo as 'sy 11-oo eashyn. T'eh currit dys lieh ny reeaghyn sushtallagh Olave Tryggvason as Noo Olave. V'eh Håkon y Vie y chied ree Creestiagh er Norlynn, 'sy 10-oo eash meanagh, faagail magh dy row yn eiyrtys echey y Chreestiaght y chur stiagh 'sy çheer jiooldit.

Unnaneys Kalmar, unnaneys lesh y Danvarg[reagh | edit source]

'Sy vlein 1319, va'n Toolynn as Norlynn unnaneysit fo Ree Magnus Eriksson. Ayns 1349, va 50-60% jeh sleih ny çheerey marrooit liorish y Ghorley Doo,[13] as eh ny eiyrtys er eash goll sheese sheshoil as tarmaynagh. Rere politickaght reeoil ny h-eash shen, haghyr shiartanse dy unnaneyssyn persoonagh eddyr ny çheeraghyn Nordagh, as ny yei shen, haink crooinyn Norlynn, ny Danvarg, as ny Soolynn ry-cheilley fo stiurey ny Benrein Margrethe I ny Danvarg choud's hie y çheer stiagh ayns Unnaneys Kalmar. Daag y Toolynn yn unnaneys 'sy vlein 1521, agh hannee Norlynn ayn er feie 436 bleeaney, derrey'n vlein 1814. Car eash ny romanseeaght ashoonagh jeh'n 19-oo eash, va'n ennym "Oie ny 400 Bleeantyn" currit er yn unnaneys, er yn oyr dy row slane chummaght reeoil, toiggaltagh, as reiragh soit ayns København ny Danvarg. Lesh çheet stiagh y Protestoonys ayns 1536, va'n aspickys ayns Trondheim scryssit, as va çheet stiagh ny h-agglish rheynnit magh dys y cooyrt ayns København. Chaill Norlynn y stroo shickyr jeh pirgrinyn dys taaishnyssyn Noo Olave ec çhiamble Nidaros, as myr shen, chaill y çheer y coventyn lesh y theihll cultooragh as tarmaynagh 'sy chooid elley jeh'n Oarpey. Erskyn shen, haghyr leodaghey ayns eaghtyr Norlynn 'sy 17-oo eash lesh coayl ny queiggaghyn Båhuslen, Jämtland, as Härjedalen dys y Toolynn, myr eiyrtys jeh ny caggaghyn eddyr y Danvarg-Norlynn as y Toolynn.

Unnaneys lesh y Toolynn (19oo eash)[reagh | edit source]

Çhionnal bunraghtoil ny bleeaney 1814, caslys liorish Oscar Wergeland.

Ny yei yn soiaghey er y Danvarg-Norlynn liorish y Vretyn Vooar, hie yn çheer ayns cochaarjys lesh Napoléon. Myr eiyrtys jeh'n chaggey va staydyn jouyllagh as gortey mooar 'sy çheer ayns 1812. Ayns 1814, va'n Danvarg er çheu ny cailleyderyn, as v'ee eiginit Norlynn y lhiggey voish dys y Toolynn, choud's hannee ny queiggaghyn Norlynnagh, yn Eeslynn, Greenlynn as Ellanyn ny Geyrragh, lesh crooin ny Danvarg.[14] Hoilshee Norlynn magh seyrsnys er y chaa, as va bunraght va bunnit er cummaghyn Americaanagh as Frangagh doltit eck, as va'n Flah Crooinagh Danvargagh Christian Fredrik reiht myr ree er 17 Boaldyn 1814. Myr eiyrtys jeh ny taghyrtyn shen, ghow toshiaght er Caggey Norlynnagh-Soolynnagh eddyr Norlynn as y Toolynn. Agh, er yn oyr nagh row cahnagh ny Soolynn cha lajer as taart y chur er Norlynn, as nagh row y mooad argid ec Norlynn, as dy row lhuingyssyn caggee Goaldagh as Rooshagh çhemmaltey y coose Norlynnagh,[15] ren Norlynn conaant lesh y Toolynn çheet ayns unnaneys persoonagh lhee. Fo'n chonaant shen, va'n vunraght libraalagh as ny h-undinyssyn seyrey, faagail magh ny shirveishyn joarree, freilt ec Norlynn.

'Syn eash shen dirree ashoonaghys romansagh Norlynnagh, myr va ny Norlynnee shirrey soyley ashoonagh er lheh y veenaghey as y fockley magh. Va dagh banglane jeh cultoor cloodit fo'n ghleashaght shen, goaill lettyraght (Henrik Wergeland, Bjørnstjerne Bjørnson, Peter Christen Asbjørnsen, Jørgen Moe, Henrik Ibsen), peintal (Hans Gude, Edvard Munch, Adolph Tidemand), kiaull (Edvard Grieg), as polasee çhengey stiagh, raad dy row eiyrtyssyn çhengey ghooghyssagh screeuit da Norlynn y veenaghey. Er oyr ny h-eiyrtyssyn shen, ta daa chummey Norlynnish ayn jiu: Bokmål as Nynorsk.

Shennaghys noa-emshyragh[reagh | edit source]

Va paart laaragh ayns scarrey magh sheeoil jeh Norlynn veih'n Toolynn er 7 Mean Souree 1905 ec Christian Michelsen, dooinney mooar lhuingys as steateyr Norlynnagh, as Ard-vinishter Norlynn veih 1905 derrey 1907. Ny yei feeraghey ayns refrane ashoonagh er reihys theayagh ry hoi reeriaght harrish pobblaght, va'n chrooin Norlynnagh arrit liorish y reiltys Norlynnagh dys y Flah Danvargagh Carl, as v'eh reiht myr ree lesh co-aigney liorish y Pharlamaid. Ghow eh yn ennym Haakon VII er, as yn ennym shen çheet magh as enmyn reeaghyn mean-eashagh jeh Norlynn heyr. Ayns 1898, va coraa co-chadjinagh arrit da ny fir, as v'eh arrit da mraane ayns 1913.

Reayrtyssyn veih'n chaggey ayns Norlynn 'sy vlein 1940.

Car y Chied Chaggey Dowanagh, va Norlynn ny çheer neuchommeeagh. Ayns feerid, ansherbee, va cooid vooar jeh'n lhuingys mooar eck currit da'n Vretyn Vooar er keeshyn injil fo broo, as hie ee stiagh ayns çhemmaltey traghtey noi'n Ghermaan. Va neuchommeeagh ny çheerey fogrit magh car y Nah Chaggey Dowanagh chammah, agh ren y Ghermaan ruegys er y çheer er 9 Averil 1940. Cha row Norlynn aarlit da'n soiaghey doaltattymagh, as er yn oyr shen cha dannee yn shassoo caggeeagh noi agh er feie daa vee. Ren ny sidooryn 'sy twoaie obbraid chaggeeagh noi ny sidooryn Germaanagh ayns Caggaghyn Narvik, derrey 10 Mean Souree nar lhigg ad seose ny yei coayl cooney lurg tuittym ny Frank. Dreill Ree Haakon as y reiltys Norlynnagh y caggey veih Rotherhithe, Lunnin as ad ayns eebyrt. Er laa yn ruegy, ren fer toshee jeh'n phartee Ashoonagh-Soshiallagh beg, y Nasjonal Samling - Vidkun Quisling - eiyrtys goaill greim er y reiltys, agh v'eh eiginit irree ass liorish ny cummaltee Ghermaanagh. Va'n feer-reiltys freilt ec fer toshee jeh'n eaghtyrys Germaanagh, y Reichskommissar Josef Terboven. Ny s'anmey, ren Quisling, myr eaghtyrane shirveishagh, reiltys co-obbragh fo stiurey Germaanagh. Car y chummaltys Germaanagh, as eh er feie queig bleeantyn, va gleashaght aahassooagh troggit ec ny Norlynnee. V'ad caggey rish ny sidooryn Germaanagh lesh shassoo caggeeagh noi as meeviallys theayagh. Va'n paart ec y lhuingys hraghtee Norlynnagh ny smoo scanshoil da Cochaarjyssyn y Nah Chaggey Dowanagh, ansherbee. Ec traa yn ruegys, va'n kiarroo lhuingys hraghtee smoo 'sy dowan ayns Norlynn. V'ee fo stiurey yn cholught lhuingyssagh Norlynnagh Nordtraship fo ny Cochaarjyssyn er feie yn chaggey, as va paart oc ayns dagh obbraid chaggeeagh veih Goaill Magh Dunkerque derrey Tarlheim ny Norman.

Va daa squadroon jeh Spitfire Supermarine ymmydit ec skimmee Norlynnagh: va RAF 132 (Norwegian) Wing jeant seose jeh No. 331 (Norwegian} Squadron as RAF No. 332 (Norwegian) Squadron. Hug y reiltys Norlynnagh eebyrtagh argid da ny h-etlanyn as ny taillaghyn roie. Va Lunnin coadit liorish No. 331 (Norwegian) Squadron veih'n vlein 1941 as v'eh ny squadroon smoo rahoil rere buillaghyn ayns Sostyn Yiass car y chaggey.

Shennaghys lurg y chaggey[reagh | edit source]

Veih 1945 derrey 1961, va mooar-earroo 'sy pharlamaid ec Partee yn Lught Obbyr. Chur y reiltys, fo stiurey yn ard-vinishter Einar Gerhardsen, claare tarmaynys er bun, as eh cur ardsmooinaght da tarmaynys Keynesagh, cur trimmid er çhynskylaghey eeckit liorish y steat, as co-obbraghey eddyr sheshaghtyn-keirdee as sheshaghtyn failleyderyn. Hannee ram saasyn stiurey yn steat er y tarmaynys, agh va lowansey er troar bainney lhiggit seose ayns 1949. Hannee stiurey prioseil as lowansey er thieys as carbid derrey 1960.

Hannee yn co-chaarjys caggeeagh lesh y Vretyn Vooar as ny Steatyn Unnaneysit lurg y chaggey. Faagail magh dy row yn reiltys shirrey tarmaynys soshiallagh, hoshee Partee yn Lught Obbyr scughey eh hene veih ny cummynee (ny yei greim cummaghtagh Soveidjagh 'sy Çheckoslovak ayns 1948), as ren ad niartaghey jeh'n pholasee joarree oc as ny kianglaghyn polasee coadee lesh ny Steatyn Unnaneyit. Hooar Norlynn pohlldey Marshall veih'n vlein 1947, as hie ee stiagh 'syn RCTO blein ny yei, as 'syn RCAH ayns 1949.

Mygeayrt ny bleeaney 1975, haghyr mullagh ayns coreir earroo ny labreeyn 'sy çhynskyl. Veih'n traa shen haghyr hie çhynskylyn as shirveishyn trean laboragh lheid as mooar-yantys thie obbree as lhuingys gys çheeraghyn elley. Ayns 1969 ren Philips Petroleum feddyn magh er cooid ooill ny greg ayns magher Ekofisk. Ayns 1973 chur y reiltys y colught ooill steat, Statoil, er bu. Agh cha daink çheet stiagh glen ass jantys ooill ny greg roish ny 1980yn leah er oyr ny h-ynesteeaght v'er-laccal 'sy çhynskyl.

Va Norlynn nane jeh bun-olteynyn jeh'n Çheshaght Oarpagh ry hoi Traght Seyr (SOTS). Va daa refrane er son çheet stiagh 'syn Unnaneys Oarpagh ayns 1972 as 1994, agh cha row speeideilys orroo. Ayns 1981 va reiltys cumaadagh fo stiurey Kåre Willoch currit ayns ynnyd y Lught Obbyr as chur eh polasee er bun ry hoi greinney yn tarmaynys rere giarrey keeshyn, libraalaghey tarmaynagh, jee-reilley margee as saaseyn dys ardjaghey ard (13.6% ayns 1981) y chur fo smaght.

Dreill y chied ven-ard-vinishter Norlynnagh, Gro Harlem Brundtland jeh Partee yn Lught Obbyr, ram aachrooyn y roie-immeeaght eck, choud's v'ee jeenane cooishyn tradishoonagh y Lught Obbyr lheid as shickyrys y theay, çhymmyltaghtoilaghys as co-chormid keintys. Ayns ny 1990yn jeianagh, va'n feeaghan joarree eeckit ec Norlynn as hoshee yn çheer çhaglym stoyr berçhys ashoonagh. Veih ny 1990yn, v'eh nane jeh ny cooishyn smoo ayns politickaght ny çheerey na ceau çheet stiagh ooill ny greg.

Çheer-oaylleeaght, speyr as çhymmyltaght[reagh | edit source]

Son ny smoo fys jeeagh-shiu er: Creg-oaylleeaght Norlynn
Jalloo far-rollageagh er Norlynn 'sy gheurey
Reayrt çheerey jeh çheer injil Norlynnagh sampleyragh faggys da Trondheimsfjord
Shiartanse dy ellanyn rish traie Norlynn hwoaie.

Ta Norlynn jeant seose jeh'n chooid heear jeh Loghlin 'syn Oarpey Hwoaie. Ta'n coose ruggagh eck, as keyllyssyn sailley mooarey currit ny mastey, sheeyney magh harrish 2,500 km as ny smoo na 83,000 km goaill keyllyssyn sailley as ellanyn stiagh 'syn earroo. Ta joarey ec Norlynn, ta 2,542 km er lhiurid, rish y Toolynn, Finnlynn, as joarey giare rish y Roosh 'sy niar. 'Sy neear as y jiass, ta Norlynn caglit liorish y Vooir Loghlynagh, Mooir Hostyn, as y Skagerak. Ta Mooir Barents creeagh rish cooseyn twoaie Norlynn.

Ta Norlynn beggan ny smoo na'n Ghermaan er eaghtyr as ee 385,207[1] km² (goaill Svalbard as Jan Mayen stiagh 'syn earroo), agh neuchosoylagh rish y Ghermaan, ta'n chooid smoo jeh'n çheer jeant seose jeh sleityn ny thalloo ard, as lesh ym-yiense mooar jeh cummaghyn najooragh as ad crooit liorish awinyn rioee ro-hendeeagh as boayl-oaylleeaght eigsoylagh. T'ad ny keyllyssyn sailley smoo baghtal as ad nyn glashyn dowin 'sy thalloo va thooillit liorish y vooir ec jerrey yn Eash Rioee. She Sognefjorden y keyllys sailley s'liurey. Ta ram awinyn rioee as easyn ayns Norlynn chammah.

Ta'n thalloo jeant seose jeh clagh hryal chreoi as creg gneiss son y chooid smoo, agh ta sclate, clagh gheinnee as clagh eayil ry-gheddyn dy mennick chammah, as ta ny h-yrjaghyn s'inshley goaill lhiggey neose marrey stiagh. Rere Stroo yn Eearvooir as ny h-ard-gheayaghyn neear, ta'n tempreilys ny s'çhoe as ta ny smoo fliaghey ayns Norlynn ta ayns dowan-lheeadyn cha twoaie as t'ee, rish y choose er lheh. Ta kiare imbee chronnal ry-akin er y çheer vooar, lesh geuraghyn ny s'feayrey as ny sloo fliaghey 'syn antraie. Ta speyr fo-arctagh mooiragh 'sy twoaie, choud's ta speyr Arctagh tundragh ayns Svalbard. Ta ny smoo fliaghey ry-gheddyn ayns meeryn jiass as sheear jeh Norlynn, as ny geuraghyn ny s'çhoe na t'eh 'sy niar-yiass. Ta ny souree 'sy çheer injil mygeayrt Oslo ny s'çhoe as t'eh ny smoo grianagh ayn, agh ta emshyr feayr as sniaghtey car y gheuree ('syn antraie er lheh). Ta ny çhiassidyn meanagh girree er feie ny jeihaghtyn jerrinagh, as er yn oyr shen ta ny sloo laaghyn lesh sniaghtey er y thalloo 'sy çheer injil.

Er oyr y dowan-lheead ard ec Norlynn, ta anchaslyssyn mooarey imbee ayns sollys y laa. Veih Mee Voaldyn yeianagh derrey Mee Yerrey Souree yeianagh, cha nee yn ghrian çheet heese fo oirr ny cruinney ayns ardjyn çheu hwoaie veih Cryss yn Arctagh (shen y fa dy vel yn ennym "Thalloo Ghrian Mean Oie" currit urree) as ta derrey 20 ooryn jeh sollys y laa 'sy chooid elley jeh'n çheer. Dy contraartagh, veih Mee Houney yeianagh derrey Mee Yerrey Geuree yeianagh, cha nee yn Ghrian irree heose veih oirr ny cruinney 'sy twoaie, as ta sollys y laa feer ghiare 'sy chooid elley jeh'n çheer. Er fud Norlynn, ta reayrtyssyn as reayrtyn çheerey ry-akin. Ta coose heear jeh Norlynn jiass as coose twoaie Norlynn king jeh ny cooseyn smoo scanshoil er feie ny cruinney.

Chur Ayndagh Cooilleenyn Çhymmyltaghtoil ny bleeaney 2008 cur Norlynn 'sy nah rhenk, ny yei'n Elveeish, as ny troaryn bunnit er cooilleenyn çhymmyltaghtoil jeh polaseeyn ny çheerey.[16]

Yn Hardangerfjord, nane jeh keyllyssyn sailley ard-ghooagh ayns Norlynn

Aarheynnyn as ard-valjyn[reagh | edit source]

Ta Norlynn rheynnit ayns nuy ardjyn reiragh jeig jeh'n chied cheim as yn ennym 15 fylker ("coondaeghyn", unnaneagh fylke) currit orroo, as 357 kommuner ("baljaghtyn", unnaneagh kommune) jeh'n nah cheim. Ta'n fylke ny eaghtyrys meanagh eddyr y steat as y valjaght. Ta'n Fylkesmann soilshaghey magh y Ree ayns dagh coontae.

Caslys çheerey Norlynn, ta taishbyney ny 15 fylker, as ny h-ellanyn Svalbard (spitsbergen) as Jan Mayen, quoi ta nyn gooid jeh'n reeriaght Norlynnagh.

T'ad ny coondaeghyn ayns Norlynn na:[17]

County (fylke) 2024[17]
# County (fylke) 2024 Administrative center
3 Oslo Oslo
11 Rogaland Stavanger
15 Møre og Romsdal Molde
18 Nordland Bodø
31 Østfold Sarpsborg
32 Akershus Oslo
33 Buskerud Drammen
34 Innlandet Hamar
39 Vestfold Tønsberg
40 Telemark Skien
42 Agder Kristiansand
46 Vestland Bergen
50 tlo Trøndelag Steinkjer
55 Troms Tromsø
56 Finnmark Vadsø


Y 10 baljaghtyn smoo ayns Norlynn rere earroo yn phobble
Baljaght Earroo yn phobble Eaghtyr Glooaght
Oslo 568,809 453 km² 1,256/km²
Bergen 250,985 465 km² 540/km²
Trondheim 166,708 341 km² 489/km²
Stavanger 120,798 71 km² 1,701/km²
Bærum 108,967 191 km² 571/km²
Kristiansand 79,498 276 km² 288/km²
Fredrikstad 72,388 290 km² 250/km²
Tromsø 66003 2,557 km² 26/km²
Sandnes 62832 302 km² 208/km²
Drammen 60878 137 km² 444/km²

Ta 96 baljyn ayns Norlynn lesh staydys ard-valjagh orroo. 'Sy chooid smoo jeh cooishyn, ta ny joaraghyn ard-valjagh unnane as joaraghyn ny baljaghtyn hene. Dy mennick, ta baljaghtyn ard-valjagh Norlynnagh goaill stiagh eaghtyryn mooarey neu-hroggit; myr sampleyr, ta keylljyn mooarey ayns baljaght Oslo, as ad nyn lhie çheu hwoaie as hiar yiass veih'n ard-valley, as ta lieh-chooid jeh baljaght Bergen jeant seose jeh thallooyn sleitoil.

Ta daa halloo co-hym harrish mooir ec Norlynn, Jan Mayen as Svalbard. Ta tree croghaneyn 'sy Cheayn Sheealtagh Yiass, Ellan Bouvet, Ellan Peddyr I as Thaloo ny Benrein Maud.

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. a b "Arealstatistics for Norway 2020" (ayns Norwegian). Kartverket, mapping directory for Norway. 2019-12-20. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2019-06-08. Feddynit magh er 2020-03-08.{{cite web}}: CS1 maint: date and year (link)
  2. "New government 14.10.2021". Feddynit magh er 2021-10-14.
  3. "Population, 2024-01-01" (ayns English). Statistics Norway. 2024-02-21. Feddynit magh er 2024-02-27.
  4. a b c d "Report for Selected Countries and Subjects". Imf.org. 2006-09-14. Feddynit magh er 14 Toshiaght Arree, 2009. {{cite web}}: Check date values in: |accessdate= (cooney)
  5. "2022 Human Development Index Ranking" (ayns English). United Nations Development Programme. 2023-03-13. Feddynit magh er 2024-03-16.
  6. Rolley çheeraghyn rere LTS (ennymagh) yn dooinney
  7. Rolley çheeraghyn rere LTS (CCK) yn dooinney
  8. Rolley çheeraghyn rere cormal coontys roie
  9. "CIA — The World Factbook — Rank Order — Oil — exports". Cia.gov. 2009-02-10. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2013-03-09. Feddynit magh er 2009-02-14.
  10. "UPDATE 1-Statistics Norway raises '07 GDP outlook, cuts '08". Uk.reuters.com. 2007-09-06. Feddynit magh er 2009-03-08.
  11. http://hpgl.stanford.edu/publications/EJHG_2002_v10_521-529.pdf
  12. RF Foster: "The Oxford History of Ireland", Oxford University Press, 1989
  13. "The Black Death in Norway". Ncbi.nlm.nih.gov. 2008-12-03. Feddynit magh er 2009-03-08.
  14. Conaant Kiel, 14 Jerrey Geuree, 1814.
  15. Nicolson, Harold (1946). The Congress of Vienna; a study in allied unity, 1812-1822. Constable & co. ltd. {{cite book}}: Cite has empty unknown parameter: |coauthors= (cooney), page 295: "The British Government sought to overcome this reluctance by assisting Russia in blockading the coast of Norway [...]"
  16. Yale Center for Environmental Law & Policy / Center for International Earth Science Information Network at Columbia University. "Environmental Performance Index 2008". Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2010-02-04. Feddynit magh er 25 Jerrey Geuree 2008. {{cite web}}: |author= has generic name (cooney)
  17. a b "Fylkesinndelingen fra 2024" (ayns Norwegian). Regjeringen. 2022-07-05. Feddynit magh er 2024-03-01.