Pobblaght Nerin

Ass Wikipedia.
She yn steat as y phobblaght 'syn Oarpey Heear Hwoaie bun-chooish y duillag shoh. My vel anaase ayd ayns yn ellan ta enmyssit "Nerin", "Éire", ny "Ireland", lhaih Nerin.
Éire
Ireland
Nerin
Brattagh Nerin Cowrey cleinney Nerin
Brattagh Armys
Arrane ashoonaghAmhrán na bhFiann
Preeu-valley
(as y balley smoo)
Divlyn
53°20.65′ N 6°16.05′ W
Çhengey oikoil Yernish, Baarle
Reiltys Pobblaght as Deynlaghys parlamaidagh
 -  Eaghtyrane Michael D. Higgins
 -  Taoiseach Leo Varadkar TD
 -  Tánaiste Micheál Martin TD
Seyrsnys veih'n RU 
 -  Fogrit magh 24 Averil 1916 
 -  Shickyraghit 21 Jerrey Geuree 1919 
 -  Currit er enney 6 Nollick 1922 
 -  Bunraght roie 29 Nollick 1937 
Entreilys gys yn UO 1 Jerrey Geuree 1973
Eaghtyr
 -  Yn clane 70,273 km² (120-oo)
27,133 mi ker 
 -  Ushtey (%) 2.00
Earroo yn phobble
 -  Coontey-pobble 2016 4,761,865 (123-oo)
 -  Glooaght 67.7/km² (142-h)
175.3/mi ker
LTS (CCK) Ooley 2010
 -  Yn clane $172.345 billioon 
 -  Yn dooinney $38,549 
LTS (ennymagh) Ooley 2010
 -  Yn clane $204.261 billioon 
 -  Yn dooinney $45,688 
ALD (2010) 0.895 (feer ard) (5-oo)
Argid euro ()¹ (EUR)
Traa ynnydagh WET (UTC+0)
 -  Souree (TTLS) IST (WEST) (UTC+1)
Coad eddyr-voggyl .ie2
Coad çhellvane +353
Ard noo Noo Perick
1 Roish 1999: punt Yernagh.
2 Ta .eu ymmydit myrgeddin, er y fa dy vel eh er ny rheynn
magh eddyr olteynyn elley yn Unnaneys Oarpagh.

Ta Nerin (Yernish: Éire, Baarle: Ireland) ny çheer ayns sheear hwoaie ny h-Oarpey. Ta'n steat seyr noa-emshiragh goaill stiagh 5/6 ellan Nerin. Ta'n çheer çhemmit liorish Nerin Hwoaie (ny cooid jeh'n Reeriaght Unnaneysit) da'n twoaie, y Cheayn Sheear da'n sheear, Mooir Vannin da'n shiar, as y Vooir Cheltiagh as Mooir Vretyn da'n jiass as y shiar yiass. Dy leighoil, she cur sheese y steat ee Pobblaght Nerin (Yernish: Poblacht na hÉireann, Baarle: Republic of Ireland) agh she Nerin yn ennym eck.

Ta Nerin ny h-oltey jeh'n UO, OECD as AU/UN.

Shennaghys[reagh | edit source]

Ard-art: Shennaghys Nerin, Shennaghys Phobblaght Nerin

Ta Nerin ny steat eiyrtyssagh da'n çhiarnys Seyr Steat Nerin. Va'n çhiarnys shen currit er bun traa scarr en ellan er feie rish Reeriaght Unnaneysit ny Bretyn Mooar as Nerin er 6 Nollick 1922. Er y laa er giyn ren Ard-whaiyl Nerin Hwoaie yeearreydys, rere y Conaant Anglo-Yernagh, çheet stiagh 'sy Reeriaght Unnaneysit reesht. Va ny taghyrtyn shen, lesh yn ennym Rheynn magh Nerin, ny eiyrtys er kiare eabyn reiltys hene-reiragh jeeveanit y chur er Nerin lane (ayns 1886, 1893, 1914 as 1920). Va Seyr Steat Nerin astyrit er 29 Nollick 1937, traa haink y bunraght noa ayns bree.

Va seyrsnys Nerin fogrit magh ayns Irree magh ny Caisht ayns 1916, shey bleeaney roish bunneeaght y seyr steat. Ec y traa shen ren arryltee Yernagh as Armee Seyranagh Nerin cummaltys er ynnydyn ennagh ayns Divlyn as Galliu fo coryn Fockley magh Phobblaght Nerin. Va ny shiaght fo-screeuderyn yn 'ockley magh, Patrick Pearse, Thomas MacDonagh, Thomas Clarke, Sean MacDiarmada, Joseph Mary Plunkett, Eamonn Ceannt as James Connolly currit gy baase, chammah as nuy persoonyn elley. Va thousaneyn dy 'leih currit fo'n 'oaid, as va ny taghyrtyn shen ny lheimmeyder da Caggey ny Seyrsnys.

Cooylrey[reagh | edit source]

Veih Aght yn Unnaneys er 1 Jerrey Geuree 1801 derrey 6 Nollick 1922, va Nerin ny cooid jeh Reeriaght Unnaneysit ny Bretyn Mooar as Nerin. Car y Ghortey Vooar veih 1845 derrey 1849 huitt sleih-earroo yn ellan veih 8 millioonyn cummaltee gys 5.6 millioonyn. Hooar millioon dy 'leih baase as hie 1.5 millioonyn gys çheeraghyn elley myr eiyrtys. Derrey ny 1960-yn va tuittym beayn ayns sleih-earroo ny çheerey ry-akin ec dagh coontey-sleih. Veih 1874, as veih 1880 er lheh fo stiurey Charles Stewart Parnell, haink Partee Ard-whaiylagh Nerin dy ve ny chied phartee 'sy çheer trooid jeean-ghleashaght hallooinagh lheeadagh. Va aachummaghyn thallooin tannysagh cosnit ec y phartee as va eiyrtyssyn ennagh currit ec y phartee ayns Ard-whaiyl Hostyn ry hoi hene-reiltys Nerin.

Slattys Reill Thie[reagh | edit source]

Traa chaill Quaiyl ny Çhiarnyn y lhiettal oc as traa va Billey Reill Thie 1914 shickyrit ec John Redmond, va ram sleih credjal dy vel hene-reiltys çheet. Ansherbee, mastey lught Protestoonagh Nerin, va gleashaght unnaneysagh gaase ny yei cur stiagh y chied villey ry hoi Reill Thie. V'ad goaill aggle roish coayl vondeishyn tarmaynagh as soshiallagh. Va'n ghleashaght unnaneysagh ry-gheddyn er yn ellan er feie agh v'ee ny stroshey ayns Ullee raad dy vel y çhynskylaght ny scadjin. Myrane as shen, va'n chooid smoo jeh'n lught Protestoonagh ry-gheddyn ayns Ullee.

Shassoo noi[reagh | edit source]

Fo stiureydys y Ghivlynagh Edward Carson jeh Partee Unnaneysagh Nerin as y twoaieagh James Craig jeh Partee Unnaneysagh Ullee haghyr er ny h-unnaneysee dy ve caggoil noi Co-eignaghey Ullee. Ny yei çheet lesh Billey Reill Thie trooid yn ard-whaiyl ayns Boaldyn 1914, hugg yn Ard-vinishter H. H. Asquith Billey Lhiasaghey trooid yn ard-whaiyl. Faagail magh dy vel stiureydys y Phartee Yernagh noi yn lhiasaghey, hoie ad lesh. Hug y billey shoh giarrey magh shallidagh da Ullee faagail magh ass Reill Thie er feie shey bleeaney, lesh coryn neuvriwnyssit da'n wheiggey. Hooar y billey Coardail Reeoil agh v'eh currit er y skelloo lesh brishey magh y Chied Chaggey Dowanagh (v'eh er chredjal dy beagh y caggey creaghnit roish jerrey ny bleeaney 1915). Son shickyraghey cur rish yn Aght ec jerrey y chaggey hie 175,000 arryltee Yernagh fo coyrle Redmond stiagh ayns rejimentyn Yernagh y 10-oo (Yernagh) as y 16-oo (Yernagh) rheynnyn, as hie Unnaneysee stiagh ayns y 36-oo (Ullee) rheynn ayns Armee Noa ny Bretyn Mooar.

Duillag enmyn screeuit y Chonaant Anglo-Yernagh

Ayns Jerrey Geuree 1919 ny yei ard-reihys ny bleeaney 1918, va 76 jeh ny 106 MP-yn ny olteynyn jeh Sinn Féin. Dob ad nyn soiagyn ayns Ard-whaiyl Hostyn. Hug ad ard-whaiyl Yernagh er bun, Dáil Éireann. Hug ad magh Fogrey ny Seyrsnys as va Pobblaght Nerin fogrit magh. Va'n fogrey ny aaraa yn 'ogrey magh veih Irree magh ny Caisht 'sy vlein 1916 lesh y chiarail elley nagh row Nerin ny cooid jeh'n Reeriaght Unnaneysit. Cha row y phobblaght noa currit er enney ec çheer elley, faagail magh Pobblaght ny Roosh. Va cur magh Aireacht (Airaght) ny pobblaght currit gys Co-choyrle Shee Phaarys fo stiurey yn Ceann Comhairle Seán T. O'Kelly agh cha row yn cur magh lhiggit stiagh.

Ny yei Caggey ny Seyrsnys as y scuirr caggee ny lurg ayns Mean Souree 1921, haink reihdee jeh Reiltys y Reeriaght Unnaneysit as çhaghteryn Yernagh fo stiurey Arthur Griffith, Robert Barton as Michael Collins, ry-cheilley dy varganey y Conaant Anglo-Yernagh ayns Lunnin veih 11 Jerrey Fouyir derrey 6 Mee ny Nollick 1921. Ec 11:15 'sy voghrey er 5 Nollick ayns kione cherroo y chur magh Yernagh, v'eh reiht y Conaant y chur er-ash gys Dáil Éireann dys y Conaant y hickyraghey. Rere coryn y Chonaant, va steat seyr noa currit er bun, Seyr Steat Nerin lesh stayd çhiarnys eck.

Haink Nerin dy ve rheynnit magh ayns daa heer rere coryn y Chonaant. Hooar Nerin Hwoaie (ny shey coondaeghyn da'n twoaie) reiltys er lheh as hannee ee ny cooid jeh'n Reeriaght Unnaneysit. Haink Nerin Yiass (ny 23 coondaeghyn ayns Lion, Connaghtey as y Vooan chammah as tree coondaeghyn jeh Ullee, Doon ny Ghoal, Yn Cavan as Muinaghan) dy ve ny reeriaght vunraghtoil fo Ree Nerin (veih 1927) myr Seyr Steat Nerin. Va Ard-chiannoort, ard-whaiyl daa-hamyragh, airaght lesh yn ennym "Cooinseil Chiannoortagh" as ard-vinishter fo'n ennym "Eaghtyrane Chooinseil Chiannoortagh Heyr Steat Nerin".

Eiyrtyssyn y rheynn magh[reagh | edit source]

Éamon de Valera

Va Caggey Theayagh Nerin ny eiyrtys jeeragh jeh vunneeaght y Seyr Steat. Va ny forseyn fo stiurey Éamonn de Valera shassoo noi soiaghey jeh'n Conaant va astyral Pobblaght Nerin. Cha row ad saasit lesh y fys dy vel Nerin tannaghtyn ny cooid jeh Co-unnaneys Ghoal as er y fys dy row er olteynyn y Dáil breearrey loo da Ree ny Bretyn Mooar as ny h-eiyrtyssee echey.

Ec toshiaght y chaggee, scarr Armee Pobblaghtagh Nerin (IRA) ayns daa chologid: yn IRA currit rish y Conaant, as yn IRA currit noi'n Conaant. Skeayll yn IRA currit rish y Conaant as hie ad stiagh ayns Armee Nerin. Trooid dolley troggal kioneyssagh breeoil yn IRA currit noi'n Conaant, haink Collins as ny forseyn echey dy ve abyl armee lesh thousaneyn shenn-sidooryn ass rejimentyn Yernagh yn Armee Ghoaldagh jeh'n Chied Chaggey Dowanagh. Hug y Reeriaght Unnaneysit gunnaghyn, etlanyn, gunnaghyn jeshaght as tastey caggee dys armee y Seyr Steat. Lesh baggyrtys çheet er-ash ny forseyn crooinagh, as neu-ymmyrkey yn phobble, haink jerrey lesh y chaggee 'sy vlein 1923.

Bunraght 1937[reagh | edit source]

Er 29 Mee ny Nollick 1937, va bunraght noa, Bunraght Nerin (Bunreacht na hÉireann), currit ayns bree. Va'n bunraght shen currit ayns ynnyd Vunraght y Seyr Steat as, myr eiyrtys, va steat noa currit er bun lesh yn ennym "Éire" ny "Ireland" ayns Baarle. Ayns ny meeghyn roish y vunraght noa, va oik yn Ard-chiannoort scrysst.

Faagail magh dy row oik Eaghtyrane Nerin currit er bun, cha row yn çheer ny pobblaght dy leighoil eddyr ny bleeantyn 1937 as 1949. Hannee yn paart ogheragh da fer steat ec Ree Nerin fo leigh slattyssagh myr organe reiltys Nerin.

Hannee Nerin neaghtyragh rish y Nah Chaggey Dowanagh, as ta'n traa shen soilshaghit myr yn Egin.

Haink jerrey lesh ynnyd Ree Nerin lesh Aght Phobblaght Nerin 1948. V'eh currit ayns bree er 18 Averil 1949 traa va oik yn Eaghtyrane currit ayns ynnyd y Ree. Hoilshee yn Aght dy vel Nerin ny pobblaght. Ny s'anmey Aght Chrooin Nerin neuyeant rere Aght Aavriwnys Leigh Slattyssagh (Slattyssyn Roie-unnaneys Nerin) 1962.

Hannee Nerin ny oltey jeh Co-unnaneys Ghoal veih seyrsnys ny çheerey derrey fogrey magh ny pobblaght er 18 Averil 1949. Hie Nerin stiagh ayns yn AU 'sy vlein 1955.

Fosley tarmaynagh[reagh | edit source]

Veih ny 1920-yn va cleighyn traghtee ardey ec Nerin, lhieed as custymyn ardey as roonaghtyn maylartey er kionnaghey stiagh. Darragh ram sleih magh ass y çheer. Ayns ny 1950-yn darragh 400,000 cummaltee magh. Hoig y reiltys nagh vel yn ashoonaghys tayrmanagh so-stiurey. Traa dy row bishaghey tappee ry-akin ayns çheeraghyn elley ny h-Oarpey, cha row ayns Nerin agh neughleashaght tayrmanagh, arraghey magh, as olkyn elley.

Va caghlaaghyn roonaghtyn currit ry-cheilley ayns Economic Development, pabyr oikoil va currit magh ayns 1958. Va'n pabyr shen moylley son traght seyr, argid baiht joarree, argid baiht bishee, as bishaghey myr dean y stiureydys tayrmanagh. Hie Nerin stiagh gys y Chohionnal Oarpagh (yn Unnaneys Oarpagh noa-emshyragh) ayns 1973.

Car ny 1970-yn, haghyr bishaghey ayns sleih-earroo ny çheerey, y chied vishaghey veih seyrsnys ny çheerey. Haghyr bishaghey ayns çheet stiagh argidoil ny çheerey ec cormid mygeayrt 4% myrgeddin. Rish ny bleeaney 1980 va trass y lugh obbyr faillit ayns y shirveish theayagh. Haghyr bishaghey ayns baarnaghyn y chlaare argidoil as lhiastynys ny çheerey, as ad leeideil gys geyre-ghaue ny 1980yn.

Ayns feysht Nerin Hwoaie, hoshee Reiltys Nerin geearree aa-unnaneaghey sheeoil Nerin as, son y chooid smoo, va'n çheer co-obbraghey lesh reiltys ny Bretyn Mooar ayns y chaggey 'sy twoaie lesh ny fo-hidooryn as yn Armee Ghoaldagh ayn. Va reagheydys ry hoi shee, Coardailys Veeal Feirshtey, fo-screeuit ayns 1998 ny lurg refraneyn ayns Pobblaght Nerin as Nerin Hwoaie.

Shennaghys jeianagh[reagh | edit source]

Rish ny 1980-yn va feyshtyn tayrmanagh cur magh. Haink mee-staartaght ard er-ash, chammah as arraghey magh as lhiastanys theayagh. Va 60% çheet stiagh argidoil lught obbyr y vean-ynnyd fo cheesh. Va 20% y phobble gyn obbyr, as va 1% pobble ny çheerey garraghey magh ass y çheer. Heeyn lhiastanyssyn theayagh gys 15% LTS. Va Fianna Fáil reiht ayns 1987 as hoilshee ad magh leaystey gys reiltys beg.

Va baarail theayagh giarrit as keeshyn leodaghit. Va cohirrey currit er toshiaght ayns dagh ynnydyn. Va argid baiht joarree cleaynit hug y tarmaynys cohirreydagh. Ren Intel baihaghey ayns 1989, as haink ram colughtyn elley, lhieed as Microsoft as Google, ny lurg.

Politickaght[reagh | edit source]

Eaghtyrane Nerin, Michael D. Higgins

Ta Nerin ny pobblaght lesh corys ard-whaiylagh myr reiltys eck. Ta Eaghtyrane Nerin, quoi ta myr fer ny ben toshee, reiht dagh shiaght bleeaney as foddee eh ny ee ve reiht er feie un traa elley. Cha nel ayns yn eaghtyraneys er-e-skyn ooilley agh ennym eaghtyrane, agh ta currymyn bunraghtoil ennagh echey, as eh coonit liorish Coyrle yn Steat. Ta'n Taoiseach pointit liorish yn eaghtyrane fo enmysaght yn ard-whaiyl. Va'n chooid smoo jeh ny Taoisigh n'ir toshee er y phartee politickagh smoo 'syn ard-whaiyl. T'eh er ve cadjin dy vel ny reiltyssyn jeant sheose jeh cochianglaghyn. Cha row reiltys un-pharteeagh veih'n vlein 1989.

Ta'n Oireachtas, yn ard-whaiyl daa-hamyragh, jeant sheose jeh Eaghtyrane Nerin, y shannad, Seanad Éireann, as eh ny whaiyl s'yrjey, as quaiyl ny reihdee, Dáil Éireann, as eh ny whaiyl s'inshley. Ta tree feed olteynyn ayns y Seanad; ta un oltey jeig enmyssit ec y Taoiseach, shey jeu reiht ec daa ollooscoillyn, as 43 jeu quoi ta reiht liorish reihdee theayagh ass pannylyn shirreyderyn ta bunnit er bunneydys bentyn da keird. Ta 166 olteynyn, Teachtaí Dála, ayns y Dáil. Dy chadjin, ta ny h-olteynyn reiht dagh queig bleeaney veih co-heiyderyssyn yl-ynnydagh fo corys tuarastyl freggyrtagh.

Teach Laighean, soiaghey Oireachtas Éireann (ard-whaiyl Nerin)

Rere y vunraght, cha nel agh queig olteynyn jeig ayns y Reiltys. Foddee er daa oltey jeh'n Seanad dy ve ny olteynyn y Reiltys, agh sheggin da'n Taoiseach, y Tánaiste (lhiass ard-vinishter) as Shirveishagh yn Argidys dy ve nyn olteynyn jeh'n Dáil. Ta'n reiltys roie jeant sheose jeh daa phartee politickagh: Fine Gael fo stiurey yn Taoiseach Enda Kenny as Partee yn Lught Obbyr fo stiurey Eamon Gilmore. Haghyr yn ard-reihys jerrinagh da'n Dáil er 25 Toshiaght Arree 2011.

Ta ny preeu-pharteeghyn contraartagh jeant sheose jeh Fianna Fáil fo stiurey Micheál Martin, Sinn Féin fo stiurey Gerry Adams as Cochaarjys Unnaneysit y Çheu Chlee. Ta olteynyn neu-chroghagh ennagh ayns y Dáil myrgeddin.

Hie Nerin stiagh gys yn Unnaneys Oarpagh ayns 1973, agh t'ee çheumooie jeh Conaant Schengen rere reih. Foddee da seyranee y Reeriaght Unnaneysit goll stiagh ayns Nerin gyn lioar hroailtys bwooise lesh yn Eaghtyr Troailtys Cadjin, agh ta enneydys ennagh ry-laccal ec puirt aeragh as puirt varrey.

Ardjyn reiragh[reagh | edit source]

Ta'n ellan dy slane rheynnit ayns 32 choontae rere tradishoon, agh cha nel agh 26 jeu soit ayns Pobblaght Nerin. T'ad ymmydit foast ayns nheeghyn cultooragh, shendeeagh as spoyrt. Er çheu ny politickaght, ta ny coondaeghyn son y chooid smoo ymmydit son gurneilys ynnydagh, agh ta daa choontae rheynnit ayns slystyn ny s'loo, t'ad shenn Coontae Çhybbyrt Aarey as Coontae Aah Cleeah.

Earrooyn coondaeghyn ayns Pobblaght Nerin
Pobblaght Nerin
  1. Divlyn
    Divlyn
    Doon Laoire-Raah yn Doon
    Fine Goal
    Divlyn Yiass
  2. Keeill Mantan
  3. Logh Garman
    Balley Logh Garman (Cochorp)
  4. Ceatharlach
  5. Keeill Darey
  6. Yn Vee
  7. Lhoo
    Balley Ghroghad Aah (Cochorp)
  8. Muinaghan
  9. Yn Cavan
  10. Lhongfort
  11. Yn Eearvee
  12. Uíbh Fhailí
  13. Leesh
  14. Keeill Chennee
    Balley Cheeill Chennee (Cochorp)
  1. Purt Largey
    Balley Phurt Largey
  2. Corkee
    Balley Chorkee
  3. Kerree
  4. Limmeragh
    Limmeragh
  5. Çhybbyrt Aarey
    Çhybbyrt Aarey Hwoaie
    Çhybbyrt Aarey Yiass
     Cluain Meala (Cochorp)
  6. Yn Claar
  7. Galliu
    Balley ny Galliu
  8. May Eo
  9. Ros Comain
  10. Shliggagh
    Balley Cliggee (Cochorp)
  11. Lheeahtrim
  12. Doon ny Ghoal

Çheer-oaylleeaght[reagh | edit source]

Boayloaylleeaght Nerin
Aillte an Mhothair, Co. yn Chlaair

Ta ellan Nerin 84,421 km² (32,556 mi ker) er eaghtyr, as ta 83% jeh'n eaghtyr fo stiurey ny Pobblaght (70,280 km²; 27,103 mi ker). Ta'n cooid elley fo stiurey y Reeriaght Unnaneysit myr Nerin Hwoaie. T'ee caglit da'n sheear liorish y Cheayn Sheear, da'n shiar hwoaie liorish Ammyr ny h-Albey, da'n shiar liorish Mooir Vannin, da'n shiar yiass liorish Mooir Vretin as y Vooir Cheltiagh. Ta slyst heear ny çheerey jeant seose jeh eayninyn, cruink as sleityn injil (she Corrán Tuathail y boayl s'yrjey as eh 1,038 m er yrjid). Ta antraie ny çheerey jeant seose jeh claareyn injil, as ta awinyn, lhied as y Çhannon, as loghyn mooarey ennagh ry-gheddyn. Ta çheshvean ny çheerey ny cooid jeh dreeym ushtey ny Shannon, as t'ee jeant seose jeh bogleeghyn. T'ad ymmydit son tayrn magh as gientyn moain. Ta tashtaghyn ooill as gas ry-gheddyn magh 'syn 'aarkey myrgeddin.

Ta speyr ynnydagh ny çheerey kiartit liorish Stroo yn Atlantagh Hwoaie. Cha nel çhiassid ny çheerey goll harrish 30 °C (86 °F) car y Touree agh keayrt ayns dagh jeihaght, agh bee çhiassid sheeyney gys 29 °C (84 °F) dagh Sourey. Car y Gheuree cha nel y çhiassid goll fo -6 °C (21 °F). Ta'n fliaghey ry-gheddyn dy mennick, as ta ram ynnydyn cur failt er 275 laaghyn dy 'liaghey.

T'ad ny ard-chovaljyssyn ayns y çheer na'n preeu-valley Divlyn (1,045,769) er y clyst hiar, Corkee (190,384) er y clyst yiass, Lhimnagh (90,757) ayns sheear meanagh ny çheerey, Galliu (72,729) er y clyst heear, as Purt Largey (49,213) er y clyst hiar yiass.

Ynsagh[reagh | edit source]

Ta ny coryssyn ynsee, son y chooid smoo, fo stiurey y reiltys trooid Shirveishagh Ynsee as Oaylleeaght. Shegin da bun-scoillyn as ard-scoillyn greimmey lesh y choorse ta bunnit ec y lught-reill.

Ta Claare ry hoi Scrutaght Eddyrashoonagh ny Scollagyn, ta co-oardit liorish yn RCTL, rang-oardraghey corys ynsee Nerin ayns oaylleeaght myr y 20-oo çheer share mastey ny çheeraghyn commee.

Ta bun-ynsagh, ard-ynsagh as ynsagh ollooscoillagh seyr da seyranee Nerin as yn Unnaneys Oarpagh.

Tarmaynys[reagh | edit source]

Ta tarmaynys Nerin caghlaait rish ny bleeantyn shoh chaie veih fer eirinagh gys fer ta bunnit er fys, as eh jeeraghey er shirveishyn as çhynskylyn ard-çhaghnoaylleeagh as croghit er traght, çhynskyl as argid baiht. Va aase tarmaynagh ayns Nerin er hroggal mean er 10% veih 1995-2000, as er 7% veih 2001-2004. Ta'n çhynskyl ny rheynnag toshee ayns ynnyd yn eirinys lesh 46% LTS, 80% dy assphurtanyn, as 29% y lught obbyr.

T'eh ny phaart ogheragh ayns roonaght tarmaynagh Nerin veih 1987 na Copharteeys Soshiallagh, as eh ny phossan noa-volgagh 'conaantyn faill arryltagh' eddyr y Reiltys, failleyderyn as keird-chummynyn. V'ad jannoo coardailys rish bishaghey faillyn er feie tree bleeaney.

Va Nerin ny kiaddeyder yn euro ayns Jerrey Geuree 1999 (faagail y punt Yernagh) chammah as un heer jeig yn Unnaneys Oarpagh. Er yn oyr dy vel cormidyn aase cha ard as v'ayn, va'n ennym "Y Teigyr Celtiagh" currit urree.

Ayns 2006, va Nerin ayns y nah ynnyd ayns y theihll rere LTS y dooiney (US$43,600) ny yei Lucsemburg. Rere Lane Çheet stiagh Ashoonagh (LCI) ayns 2005 va Nerin ayns y shiaghtoo ynnyd mastey çheeraghyn y theihill, y sheyoo mastey çheeraghyn ny h-Oarpey as ayns y treeoo ynnyd mastey olteynyn yn UO lesh çheet stiagh $41,140 y dooiney.

Argid[reagh | edit source]

Cooiney lesh kiaddey Yernagh

Roish çheet stiagh yn Euro ayns Jerrey Geuree ny bleeaney 2002 (argid-neu-laue: 1999) v'eh punt Nerin yn argid oikoil.

Ta'n euro (coad argid yn ISO: EUR) ny argid oikoil ayns Nerin nish. T'ad ny noataghyn banc ta currit magh na €5, €10, €20, €50, €100, €200 as €500.

Ta dagh noatey banc cosoylagh ayns dagh çheer Chryss yn Euro, agh ta cowraghyn ashoonagh er lheh er ny cooinaghyn. Ren rieltys Nerin briwnys er kiaddey ashoonagh ynrican da chooilley chooiney. Ta ny cooinaghyn Yernagh taishbyney claasagh Yernagh, cowrey ashoonagh ny çheerey, as ee jesheenaghit lesh blein y chur magh as y fockle "Éire".

Caggeeaght[reagh | edit source]

Son ny smoo fys jeeagh-shiu er: Neuchommeeaght Nerin

Ta forseyn armit Nerin reaghit fo Forseyn Coadee Nerin (Óglaigh na hÉireann). Ta'n armee beg dy lioor myr t'ad cosoylagh rish armeeghyn gerroil ayns yn ard, agh t'ad mie-armit, lesh 8,500 sidooryn lane-emshiraghey (13,000 ayns y chooyl-armee). T'eh myr shen er yn oyr dy vel Nerin ny çheer neuchommeeagh, as dy vel commeeys ayns caggaghyn fo reillyn "tree-ghlass" dy vel coontey mie ymmyrçhagh veih'n AU, y Reiltys as y Dáil roish scarrey magh ny sidooryn ayns cryssyn caggeeaghey. Ta sidooryn Yernagh scarrit magh dy chooney yn AU ayns currymyn coadee shee, dy choadey ushtaghyn çheerey Nerin (Shirveish Marrey Nerin), as myr ta cooney da reirid theayagh ry-laccal.

Ta ny Forseyn Coadee goaill stiagh Corps Aeragh Nerin, Shirveish Marrey Nerin, as Cooyl-orseyn Coadee Nerin (Cooyl-armee Nerin as Cooyl-hirveish Marrey Nerin). Ta Rouailtee Armee Nerin nyn ming forseyn er lheh fo fascaidagh yn armee.

Va so-lhoobaghtyn ny Pobblaght ymmydit liorish forseyn caggeeagh yn S.U. son livrey-ys sidooryn as ad er n'gholl gys y caggey 'syn Earack ayns 2003 trooid Purt aeragh ny Shannon. Va'n phurt aeragh ymmydit son ruegys ny h-Afghanistaan 'sy vlein 2001, chammah as ayns Kied Chaggey Cheayn ny h-Arabaght. T'eh ny chooid jeh shennaghys ymmyd ny Shannon son livrey-ys caggeeagh ny s'odjey.

Sleih[reagh | edit source]

Rere aaronsaghey gienoaylleeagh, haink ny kied deiney gys Nerin trooid arraghey veih'n Ibeir ny yei jerrey yn Eash Rioee jeianagh.[1] Hug arraghee ny h-Eashyn Noalittagh as Ooha cultoor as çhengaghyn Celtiagh stiagh gys Nerin. Ta ny h-arraghee shoh foast ny mynlagh ayns eiraght gienoaylleeagh ny Yernee.[2] Skeayll y cultoor magh er feie yn ellan, as haink y tradishoon Gaelgagh dy ve ny chroo kionyssagh ayns y çheer. Jiu, ta ny Yernee, son y chooid smoo jeh'n sluight Gaelgagh, as faagail magh dy vel cooid y phobble jeh'n sluight Loghlynagh, Anglo-Normanagh, Sostynagh, Albinagh, Frangagh, as Bretnagh, va y possanyn shoh cosoylaghit stiagh ayns yn enney Yernagh as cha nel ad jannoo possanyn mynlaghey er lheh. Ta'n cultoor as y çhengey Gaelgagh croo paart scanshoil yn enney ashoonagh. Ayns y Reeriaght Unnaneysit, ta'n Lught Shooyl ny ny Fir Troailtey currit er enney myr possan mynlagh kynneeagh, as t'ad kianglt dy pholitickagh (agh nee rere kynney) lesh Romanee ny h-Oarpey Mooarheeragh,[3] agh ayns Nerin t'ad currit er enney myr "possan soshiallagh", ansherbee.[4]

Çhengaghyn[reagh | edit source]

T'ad Yernish as Baarle ny çhengaghyn oikoil. Shegin da scoillyn ta cur failt er cooney argidoil ny er enney yn steat yn Yernish as y Vaarle dynsaghey. Ta'n Vaarle ny çhengey ard-chionyssagh er feie ny çheerey. Ta cohionnalyn Yernisheyryn ry-gheddyn ayns ynnydyn Gaelgaghey (Gaeltaght Nerin) er slystyn heear, heear hwoaie as heear yiass ny çheerey, chammah as ayns Coontae ny Mee, agh cha nel ayn agh thousaneyn dy chummaltee ayndaue. Dy mennick ta ny cowraghyn raaidey ayns daa hengey, faagail magh ny Gaeltaght raad dy vel ayns Yernish ynrican. Va stayd leighoil enmyn ynnyd ny chooish arganys er y gherrid, er yn oyr dy row oardagh currit magh fo Aght ny Çhengaghyn Oikoil 2003 as eh çhyndaa enmyn ynnyd ennagh er-ash veih'n Vaarle gys yn Yernish (myr sambyl, va Dingle (Yn Dein) çhyndaait er-ash gys An Daingean dyn y wooise da contraartys ynnydagh as pobble-vriwnys yeearree çhyndaa dys lhieggan daa-hengagh: Dingle Daingean Uí Chúis). Ta'n chooid smoo jeh fograghyn theayagh ayns Baarle ynrican, myrane lesh ny pabyryn naight. Ta'n chooid smoo jeh cur magh y Reiltys ayns Baarle as Yernish, as ta kiart ec peiagh erbee dellal lesh y reiltys ayns Yernish my vel ad er-laccal. Ta ymysseraght ayns Yernish ry-gheddyn er y çhellveeish (TG4), er y radio (myr sambyl Raidió na Gaeltachta) as ayns pabyryn naight (myr sambyl Lá Nua as Foinse)

Rere coontey-pobble ny bleeaney 2006, va'n Yernish ec 1,656,790 (39%) cummaltee ny çheerey; cha nel errooyn ry-gheddyn er earrooyn ny Baarleyryn agh t'eh er-chredjal dy vel ish ec begnagh 100% sleih-earroo ny çheerey.

Ta'n Pholynnish nane jeh ny çhengaghyn smoo loayrit ayns Nerin, ny lurg ny Yernish as ny Baarle: ta mygeayrt 63,000 Polynnee nyn gummal ayns Nerin rere staydraa yn choontey-pobble. T'ad Sheltish, ta loayrit ec y Lught Shooyl, as Baarle Albinagh Ultagh, abbyrt ny Baarle Albinagh, ny çhengaghyn smoo scanshoil elley 'sy çheer.

Ta'm chooid smoo jeh scollagyn ayns ny h-ard-scoillyn reih un ny daa hengey joarree dynsaghey. Da'n Scrutaght Phoinnaragh as yn Ardscrutaght foddee scollagyn studeyrys y yannoo er Frangish, Germaanish, Iddaalish as y Spaainish; foddee scollagyn yn ardscrutaght studeyrys y yannoo er Arabish, Shapaanish as Rooshish. Ta Shenn-Ghreagish, Studeyryssyn Ewagh as Ladjyn ry-gheddyn ayns ard-scoillyn ennagh, myrgeddin.

Craueeaght[reagh | edit source]

Ard-agglish Noo Perick ayns Divlyn, Ard-agglish Ashoonagh jeh cooid Agglish Nerin (cooid jeh'n Chreestiaght Anglicaanagh)

Rere y leigh, ta'n çheer ny steat neuvonnagh, as ta'n bunraght gra dy vel feoiltaghey yn steat da craueeaght erbee neulhiggit. Ta mygeayrt 86.8% earroo yn phobble nyn Greesteenyn Raueagh.[5] Ta Agglish Nerin ny nah agglish smoo ayns y çheer. Va'n agglish cribbey derrey coontey-pobble ny bleeaney 2002 tra haink bishaghey ayns earrooyn ny h-Agglish, red er haghyr lesh enmyssyn credjue Creestee elley as lesh yn Hindooaghys. T'ad ny h-enmyssyn credjue Creestee smoo elley na Agglish Chleragh Nerin as Agglish Haasilagh Nerin ny yei. Eddyr ny bleeantyn 2002 as 2006 haghyr bishaghey fo 69% ayns earrooyn ny h-Islamee, as ee nish ny treeoo craueeaght smoo ayns y çheer. Haghyr bishaghey beg ayns earrooyn ny h-Ewnyn ayns y traa cheddin.

T'ad Noo Perick as Noo Breeshey ard-nooghyn ny çheerey.

Rere coontey-pobble ny bleeaney 2006, va 186,318 (ny 4.4%) dy chummaltee ny çheerey gyn chraueeaght. Ren 1,515 cummaltee cur sheese orroo hene myr meechredjuee, as 929 cummaltee myr anjee. Ta ny h-earrooyn shen taishbyney nagh vel craueeaght erbee ec 4.5% sleih-earroo ny çheerey. Cha row craueeaght raait ec 70,322 (1.7%) dy chummaltee ny çheerey.[6]

Cultoor[reagh | edit source]

Ard-art: Cultoor Nerin
Y draameyder, bard, as screeudeyr Yernagh, Oscar Wilde.

Dymmyrk ellan Nerin Lioar Cheanannas, as screeudeyryn lhied as George Berkeley, Sheridan le Fanu, Jonathan Swift, James Joyce, George Bernard Shaw, Richard Brinsley Sheridan, Oliver Goldsmith, Oscar Wilde, W.B. Yeats, Patrick Kavanagh, Samuel Beckett, Brian O'Nolan, as eh soilshit magh myr Flann O'Brien, John Millington Synge, Seán O'Casey, Seamus Heaney, Bram Stoker, Elizabeth Bowen, Kate O'Brien, Seán Ó Faoláin, Frank O'Connor, William Trevor as screeudeyryn elley. Ta Shaw, Yeats, Beckett as Heaney fo laurys Aundyr Nobel ayns Lettyraght. Ta ram screeudeyryn elley lhied as John Banville, Roddy Doyle, Pádraic Ó Conaire, Máirtín Ó Cadhain, Séamus Ó Grianna, Dermot Bolger, Maeve Binchy, Frank McCourt, Edna O'Brien, Nuala Ní Dhomhnaill, Paul Muldoon, Thomas McCarthy, Joseph O'Connor, Eoin Colfer, John McGahern as Colm Tóibín.

Ta ellyneyryn ard-ghooagh Nerin goaill stiagh Nathaniel Hone, James Arthur O'Connor, Roderick O'Conor, Jack Yeats, William Orpen, Mainie Jellett, Louis le Brocquy, Anne Madden, Robert Ballagh, James Coleman, Dorothy Cross as John Gerrard.

Ta enney share er Nerin son kiaull tradishoonagh Nerin, agh va ram ellyneyryn elley lesh cleayney eddyr-ashoonagh ayns genreyn elley currit magh ec yn ellan, lhied as U2, Westlife, Thin Lizzy, The Pogues, The Corrs, The Cranberries, y cloieder gitar Rory Gallagher, yn arraneyder çheerey Christy Moore, Celtic Woman, The Chieftains, Glen Hansard jeh The Frames, Chris de Burgh as arraneyderyn Enya as Sinéad O'Connor.

Ayns kiaull classicagh, ta ellan Nerin ny boayl ruggyree cummeyderyn ard-ghooagh lhied as Turlough O'Carolan, John Field (cummeyder yn Arrane oie), Gerald Barry, Michael William Balfe, y Reejerey Charles Villiers Stanford as Charles Wood.

Va Robert Boyle ny 'ishigagh jeh'n shiaghtoo eash jeig as eh n'er ren feddyn magh Leigh Boyle. Va Aundyr Nobel ayns Fishag rheynnit magh dys Ernest Walton jeh Colaashtey ny Trinaid Divlyn ayns 1951 er yn oyr dy row yn "breneen skeilt" echey. Va William Rowan Hamilton ny vaddaghteyr ard-ghooagh. Va'n fallsoonagh as y jeeaghteyr Yernagh Eriugena, briwnyssit myr nane jeh lught yn tushtey leeideilagh jeh'n rey echey. Va John Tyndall (1820-1893) veih Liehghlion y Droghad, Coontae Cheatharlach, Nerin, ny 'ishigagh ard-ghooagh veih Nerin as eh n'er ren feddyn magh er eiyrtys Tyndall, as yn eiyrtys shen ny chur sheese er cre'n fa dy vel daah gorrym er y speyr.

Eunysseyrys[reagh | edit source]

U2, y bann Yernagh smoo ladoosagh

Ta assphurtanyn ladoosaghey eunysseyraghey y 20-oo eash jeianagh goaill stiagh aghtaghyn lhied as U2, Thin Lizzy, The Pogues, My Bloody Valentine, Rory Gallagher, Sinéad O'Connor, Boomtown Rats, The Corrs, Horslips, Boyzone, Ronan Keating, The Cranberries, Clannad, Gilbert O'Sullivan, Westlife as Enya, as ny taishbynyssyn ard-ghooagh Riverdance as Lord of the Dance.

Ayns y 21-oo eash beg, dirree Damien Rice as The Thrills gys ard-ghoo eddyr-ashoonagh. Ta The Frames ny vann ennoil ayns Nerin as eh gaase er yn ardane eddyr-ashoonagh, agh ta'n stayd oc myr y bann smoo ennoil fo baggyrtys rish bannaghyn noa elley lhied as Bell X1, ansherbee.

Ta aghteyryn Hollywood cronnaley veih Pobblaght Nerin goaill stiagh Maureen O'Hara, Barry Fitzgerald, George Brent, Arthur Shields, Maureen O'Sullivan, Richard Harris, Peter O'Toole, Pierce Brosnan, Gabriel Byrne, Brendan Gleeson, Daniel Day Lewis (rere seyraanaght), Colm Meaney, Colin Farrell, Brenda Fricker, Jonathan Rhys-Meyers, Stuart Townsend as Cillian Murphy.

Hug çhynskyl bishagh ny scannaneyn Yernagh, meansalit liorish Bord Scannán na hÉireann, cooney da ny stiureyderyn Neil Jordan as Jim Sheridan, as hug eh cooney da scannaneyn Yernagh lhied as Intermission liorish John Crowley, Breakfast on Pluto liorish Neil Jordan, as scannaneyn elley. Fo roonaghtyn barnaghyn keeshaghey as oyryn elley va ram scannaneyn cleaynit gys Nerin, goaill stiagh Braveheart liorish Mel Gibson as Saving Private Ryan liorish Steven Spielberg.

Spoyrt[reagh | edit source]

T'ad bluckaneyrys as immanaght Ghaelgagh ny preeu-spoyrtyn ayns Nerin son y chooid smoo. Ta'n daa spoyrt shen, myrane lesh bluckan laue Gaelgagh stiurit ec Cumann Lúthchleas Gael. Ta shenn-chloiederyn y CLG goaill stiagh DJ Carey as Peter Canavan. Va'n shenn-Taoiseach Jack Lynch ny immanee ennymoil as cosneyder y chohirrey ooilley-Nerin roish y çheet stiagh echey 'sy pholitickaght. Ta cloiederyn ard-ghooagh roie goaill stiagh Henry Shefflin, Sean Cavanagh as Colm Cooper.

Va ram spoyrteyryn gientit ayns Nerin. Ayns soccer ta shenn-vluckaneyryn goaill stiagh Roy Keane, Johnny Giles, Liam Brady, Denis Irwin, Packie Bonner, Niall Quinn, as Paul McGrath as ta bluckaneyryn roie goaill stiagh lheid as Lee Carsley, Steve Finnan, Shay Given, Damien Duff, John O'Shea as Robbie Keane. Ayns ruggyr ta bluckaneyryn lheid as Brian O'Driscoll, Ronan O'Gara, Paul O'Connell, David Wallace as Keith Wood gientit eck.

Ayns roortaghys, va aundyryn cosnit ayns cohirraghyn eddyr-ashoonagh ec Sonia O'Sullivan, Eamonn Coghlan, Catherina McKiernan, Ronnie Delaney, John Treacy, David Gillick as Derval O'Rourke.

Arraghey[reagh | edit source]

LUAS
Son ny smoo fys jeeagh-shiu er: Arraghey ayns NerinArraghey raad yiarn ayns Nerin, as Raaidyn ayns Pobblaght Nerin

Ta tree puirt aeragh eddyr-ashoonagh (Divlyn, Y Çhannon, as Corkee) ayns Pobblaght Nerin as ad kianglt lesh arraghys bollee Oarpagh as eddyr-vooarheeragh lesh bollee skedjalit as kaartit. She Aer Lingus y lhuingys aer ashoonagh, agh ta'n lhuingys aer costys injil Ryanair ny lhuingys aer smoo. Ta'n bollagh eddyr Lunnin as Divlyn ny vollagh smoo tarroogh ayns yn Oarpey, lesh 4.5 millioonyn troailtee ayns 2006.

Ta shirveishyn raad yiarn kiarit ec Iarnród Éireann. She Divlyn çheshvean y ghreasane, lesh daa phreeu-stashoonyn (Heuston as Connolly) as t'ad kianglt lesh ny baljyn as ard-valjyn smoo. Ta shirveish yn Enterprise, lesh cooidjaght Northern Ireland Railways, jannoo kiangley eddyr Divlyn as Beeal Feirshtey. Ta greasane ymmyrkey lhiassagh ayns Divlyn as eh goaill stiagh DART, LUAS, bus baljagh as shirveish raad yiarn lhiasagh.

Ta ny bayryn gleashtanagh as ny preeu-raaidyn fo stiurey yn National Roads Authority. Ta ny raaidyn elley fo stiurey ny cooinseilyn ynnydagh.

Ta shirveishyn assaig jannoo kianglaghyn eddyr Pobblaght Nerin, y Vretyn Vooar, Mannin as y Rank.

Jeeagh er neesht[reagh | edit source]

Imraaghyn[reagh | edit source]

  1. Myths of British ancestry - Prospect Magazine
  2. The Longue Durée of Genetic Ancestry: Multiple Genetic Marker Systems and Celtic Origins on the Atlantic Facade of Europe - PUBMED
  3. "Commission for Racial Equality: Gypsies and Irish Travellers: The facts". Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2007-05-02. Feddynit magh er 2008-10-15.
  4. Irish Travellers Movement: Traveller Legal Resource Pack 2 - Traveller Culture
  5. Final Principal Demographic Results 2006PDF (894 KiB)
  6. Final Principal Demographic Results 2006

Kianglaghyn çheumooie[reagh | edit source]